| Dalarna |  |
Avesta | |
Borlänge | |
Falun | |
Gagnef | |
Hedemora | |
Leksand | |
Ludvika | |
Mora | |
Rättvik | |
Smedjebacken | |
Säter | |
Västerdalarna |
Samtal till stöd för
Barn upp i tonåren med föräldrar som missbrukar lever ofta ett ensamt och undanskymt liv. Myndigheterna har som regel hållit sig i bakgrunden och inte agerat förrän situationen blivit kritisk. Därför introducerar nu Ludvika och Smedjebacken samtalsstöd för barnen.
Idag finns det varken i Ludvika eller Smedjebackens kommuner etablerade strategier och arbetsmetoder för hur man på bred nivå arbetar med barn vars föräldrar missbrukar. Egentligen är det bara socialtjänsten i respektive kommun som träder in, men då har situationen blivit kritisk.
Det berättar Ann-Sofie Andersson på individ- och familjeomsorgen i Ludvika. Hon och hennes kollega i Smedjebacken, Jill Ekberg Johansson, har dragit igång ett projekt som syftar till att fånga upp de här barnen innan det gått för långt.
- Ambitionen är att vi startar samtalsstöddsgrupper i början av nästa år, säger Jill Ekberg Johansson.
Förebyggande arbete
Ytterst syftar gruppmötena till att barnen får en bättre livssituation, samtidigt som man undviker att barnens hälsa och utveckling skadas. Det är ett förebyggande arbete som ska förhindra att barnen utvecklar ett destruktivt beteende. Förenklat går gruppsamtalen ut på att ge barnen kunskap och insikt så att de kan leva ett någorlunda normalt liv. De 20 som ska leda dessa grupper går en tredagarskurs i Gammelgården. Det är personal från skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och elevvård från Ludvika och Smedjebacken. Utbildningsansvarig är Laurel Krosness som gett kurser i att ledda utbildningsprogram för barn och ungdomar i ett 25-tal kommuner. Ursprungligen har hon arbetat med dessa frågor i Minnesota, USA, men sedan 80-talet är hon varit verksam i Sverige.
Hon poängterar gång på gång att det handlar om att förmedla kunskap till barnen. Det handlar inte om terapi. Efter kursen ska de blivande gruppledarna, som ska jobba två och två, rekrytera barn och ungdomar till grupperna. Ganska många är redan kända av socialtjänsterna i kommunerna, cirka 75 barn. Men man vet att det rör sig om fler barn. Mörkertalen är stora, förklarar Jill Ekberg Johansson. Det kan därför bli svårt att få kontakt med alla. Därför kommer man att ta hjälp av alla kommunala instanser som jobbar med barn.
Deltagandet i grupperna är frivilligt, och minst en av barnens föräldrar måste ge sitt medgivande.
En gång i veckan
Gruppen träffas sedan en gång i veckan under 16 veckor. Därefter ska barnet kunna hantera sig själv och sin situation på ett nöjaktigt sätt. Enligt Laurel Krosness ska barnets självrespekt och självkänsla stimuleras under gruppmötena, medan skuld- och skamkänslor ges rätta proportioner. Isolering bryts och tryggheten ökar. Barnen lär sig att bättre förstå och uttrycka sina känslor.
Projektet är ett samarbete mellan Ludvika och Smedjebackens kommuner, samt Dalarnas landsting. Finansiering täcks av så kallad Dagmar-pengar.
PATRIK SVENSSON
Barn upp i tonåren med föräldrar som missbrukar lever ofta ett ensamt och undanskymt liv. Myndigheterna har som regel hållit sig i bakgrunden och inte agerat förrän situationen blivit kritisk. Därför introducerar nu Ludvika och Smedjebacken samtalsstöd för barnen.
Idag finns det varken i Ludvika eller Smedjebackens kommuner etablerade strategier och arbetsmetoder för hur man på bred nivå arbetar med barn vars föräldrar missbrukar. Egentligen är det bara socialtjänsten i respektive kommun som träder in, men då har situationen blivit kritisk.
Det berättar Ann-Sofie Andersson på individ- och familjeomsorgen i Ludvika. Hon och hennes kollega i Smedjebacken, Jill Ekberg Johansson, har dragit igång ett projekt som syftar till att fånga upp de här barnen innan det gått för långt.
- Ambitionen är att vi startar samtalsstöddsgrupper i början av nästa år, säger Jill Ekberg Johansson.
Förebyggande arbete
Ytterst syftar gruppmötena till att barnen får en bättre livssituation, samtidigt som man undviker att barnens hälsa och utveckling skadas. Det är ett förebyggande arbete som ska förhindra att barnen utvecklar ett destruktivt beteende. Förenklat går gruppsamtalen ut på att ge barnen kunskap och insikt så att de kan leva ett någorlunda normalt liv. De 20 som ska leda dessa grupper går en tredagarskurs i Gammelgården. Det är personal från skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och elevvård från Ludvika och Smedjebacken. Utbildningsansvarig är Laurel Krosness som gett kurser i att ledda utbildningsprogram för barn och ungdomar i ett 25-tal kommuner. Ursprungligen har hon arbetat med dessa frågor i Minnesota, USA, men sedan 80-talet är hon varit verksam i Sverige.
Hon poängterar gång på gång att det handlar om att förmedla kunskap till barnen. Det handlar inte om terapi. Efter kursen ska de blivande gruppledarna, som ska jobba två och två, rekrytera barn och ungdomar till grupperna. Ganska många är redan kända av socialtjänsterna i kommunerna, cirka 75 barn. Men man vet att det rör sig om fler barn. Mörkertalen är stora, förklarar Jill Ekberg Johansson. Det kan därför bli svårt att få kontakt med alla. Därför kommer man att ta hjälp av alla kommunala instanser som jobbar med barn.
Deltagandet i grupperna är frivilligt, och minst en av barnens föräldrar måste ge sitt medgivande.
En gång i veckan
Gruppen träffas sedan en gång i veckan under 16 veckor. Därefter ska barnet kunna hantera sig själv och sin situation på ett nöjaktigt sätt. Enligt Laurel Krosness ska barnets självrespekt och självkänsla stimuleras under gruppmötena, medan skuld- och skamkänslor ges rätta proportioner. Isolering bryts och tryggheten ökar. Barnen lär sig att bättre förstå och uttrycka sina känslor.
Projektet är ett samarbete mellan Ludvika och Smedjebackens kommuner, samt Dalarnas landsting. Finansiering täcks av så kallad Dagmar-pengar.
PATRIK SVENSSON
