| Dalarna |  |
Avesta | |
Borlänge | |
Falun | |
Gagnef | |
Hedemora | |
Leksand | |
Ludvika | |
Mora | |
Rättvik | |
Smedjebacken | |
Säter | |
Västerdalarna |
Sjukt om sjukskrivningar
Sedan några år är frågan om sjukskrivningarna central i samhällsdebatten. Eftersom en borgerlig pressdominans råder har en syn att de ökade sjukskrivningarna beror på fusk och moralupplösning brett ut sig. Och de borgerliga debattörerna brer ut sig till radio- och tv-program.
För några år sedan uttalade Alf Svensson sina fuskhypoteser i ämnet. Sedan dess har de borgerliga politikerna blivit än mer hårdföra. I sitt budgetförslag polariserade moderaterna arbete mot bidrag. De som arbetar (som bör få skattesänkningar) ställdes mot dem som erhåller bidrag, till följd av sjukdom eller arbetslöshet (som bör få lägre bidrag).
I förrgår lade arbetslivsminister Hans Karlsson (s) fram förslag som ska minska sjuktalen, genom att ställa högre krav på arbetsgivare. De ska bidra till rehabilitering av sjuka så de kan återgå i arbete.
Inte oväntat ylade igår den borgerliga pressen mot Karlssons förslag. En del borgerliga ledarsidor raljerade över det ohälsosamma arbetslivet och det privatliv som inte bidrar till ohälsa. De missade då en del centrala aspekter. En är att det är från arbetet man är sjukskriven och man ska rehabiliteras till arbetet.
En annan är att det är arbetslivet som ändrats mycket de senaste 10-15 åren. I slutet av 80-talet slimmades den offentliga sektorn.Sedan kom lågkonjunkturen i början av 90-talet då många jobb försvann i företag. Under ett antal år bet folk som hade jobb ihop trots ökad belastning. Men från slutet av 90-talet kunde en hel del av dem inte arbeta på längre med ökad arbetsbelastning som de gjort i några år och sjukdomar som förslitningsskador och utmattningsdepression blev vanligare.
Idag är det även många som har en lös koppling till arbetsmarknaden, som går på vikariat och jobbar på uthyrningsfirmor. De fast anställda har blivit färre. Sammantaget har det lett till en ökad tudelning där många nästan slagits ut från arbetslivet, på grund av sjukdom eller att de inte är nog starka för att få fast anställning.
Prestationskravet på dem som jobbar har skärpts.
Nuförtiden går det inte att gå på halvfart ute på lagret eller på kontoret, i den mån lager eller kontor alls finns kvar.
Att problemet med ökade sjukskrivningar, inte minst med psykiatriska sjukdomsdiagnoser, ökat framhölls igår i en artikel på DN-debatt av bland andra Anna Hedborg. Och i arbetslivet är det tjänstemanna- och serviceyrken där risken för psykiska sjukdomar är fler än inom de fysiskt ansträngande yrkena som ökat.
Att privatlivet också kan innehålla problematiska faktorer är en annan sak. Att de ska ha ökat på senare år är dock svårare att belägga. Däremot kan man visa på att en del saker som finns i privatlivet som hör ihop med ökad marknads- och konkurrensinriktning ökat. De är exempelvis de budskap om otillfredsställelse (om man inte köper vissa varor eller tjänster) som den ökade, mer avancerade reklamen, inte minst i tv utgör. Tv-innehållet i sig är även hårdare, rent av med utslagning som tema, som i Expedition Robinson och Idol 2004.
I liberala Dagens Nyheters ledare igår, om sjukskrivningarna, stod det: ”Visst är det lättare att tala om ont i nacke och rygg än om hur det där suget efter helgens vin börjat växa långt in i veckorna.”.
DN antyder att ökad tendens till alkoholism hos en del är orsak till fler sjukskrivningar och att det inte har med arbetslivet att göra. Men vi vet ju att EU ser alkoholen som en handelsvara bland andra och utövar press på Sverige att sänka alkoholskatter och öka privatpersoners införsel av alkoholvaror.
Och hur vet DNs ledarsida att det inte är ökad press på jobbet som gör att en del oftare tar sig ett järn, hellre än att uppsöka den psykiatriska kliniken för hjälp?
Sjukskrivningarna har ökat de senaste åren. Opinionsbildare, politiker och myndigheter utsätter då sjuka för hårdare press, som i en del fall snarare försvårar och förlänger deras sjukdom. Debatten om de sjuka och sjukskrivningarna har börjat få sjuka inslag.
ROBERT SUNDBERG
Sedan några år är frågan om sjukskrivningarna central i samhällsdebatten. Eftersom en borgerlig pressdominans råder har en syn att de ökade sjukskrivningarna beror på fusk och moralupplösning brett ut sig. Och de borgerliga debattörerna brer ut sig till radio- och tv-program.
För några år sedan uttalade Alf Svensson sina fuskhypoteser i ämnet. Sedan dess har de borgerliga politikerna blivit än mer hårdföra. I sitt budgetförslag polariserade moderaterna arbete mot bidrag. De som arbetar (som bör få skattesänkningar) ställdes mot dem som erhåller bidrag, till följd av sjukdom eller arbetslöshet (som bör få lägre bidrag).
I förrgår lade arbetslivsminister Hans Karlsson (s) fram förslag som ska minska sjuktalen, genom att ställa högre krav på arbetsgivare. De ska bidra till rehabilitering av sjuka så de kan återgå i arbete.
Inte oväntat ylade igår den borgerliga pressen mot Karlssons förslag. En del borgerliga ledarsidor raljerade över det ohälsosamma arbetslivet och det privatliv som inte bidrar till ohälsa. De missade då en del centrala aspekter. En är att det är från arbetet man är sjukskriven och man ska rehabiliteras till arbetet.
En annan är att det är arbetslivet som ändrats mycket de senaste 10-15 åren. I slutet av 80-talet slimmades den offentliga sektorn.Sedan kom lågkonjunkturen i början av 90-talet då många jobb försvann i företag. Under ett antal år bet folk som hade jobb ihop trots ökad belastning. Men från slutet av 90-talet kunde en hel del av dem inte arbeta på längre med ökad arbetsbelastning som de gjort i några år och sjukdomar som förslitningsskador och utmattningsdepression blev vanligare.
Idag är det även många som har en lös koppling till arbetsmarknaden, som går på vikariat och jobbar på uthyrningsfirmor. De fast anställda har blivit färre. Sammantaget har det lett till en ökad tudelning där många nästan slagits ut från arbetslivet, på grund av sjukdom eller att de inte är nog starka för att få fast anställning.
Prestationskravet på dem som jobbar har skärpts.
Nuförtiden går det inte att gå på halvfart ute på lagret eller på kontoret, i den mån lager eller kontor alls finns kvar.
Att problemet med ökade sjukskrivningar, inte minst med psykiatriska sjukdomsdiagnoser, ökat framhölls igår i en artikel på DN-debatt av bland andra Anna Hedborg. Och i arbetslivet är det tjänstemanna- och serviceyrken där risken för psykiska sjukdomar är fler än inom de fysiskt ansträngande yrkena som ökat.
Att privatlivet också kan innehålla problematiska faktorer är en annan sak. Att de ska ha ökat på senare år är dock svårare att belägga. Däremot kan man visa på att en del saker som finns i privatlivet som hör ihop med ökad marknads- och konkurrensinriktning ökat. De är exempelvis de budskap om otillfredsställelse (om man inte köper vissa varor eller tjänster) som den ökade, mer avancerade reklamen, inte minst i tv utgör. Tv-innehållet i sig är även hårdare, rent av med utslagning som tema, som i Expedition Robinson och Idol 2004.
I liberala Dagens Nyheters ledare igår, om sjukskrivningarna, stod det: ”Visst är det lättare att tala om ont i nacke och rygg än om hur det där suget efter helgens vin börjat växa långt in i veckorna.”.
DN antyder att ökad tendens till alkoholism hos en del är orsak till fler sjukskrivningar och att det inte har med arbetslivet att göra. Men vi vet ju att EU ser alkoholen som en handelsvara bland andra och utövar press på Sverige att sänka alkoholskatter och öka privatpersoners införsel av alkoholvaror.
Och hur vet DNs ledarsida att det inte är ökad press på jobbet som gör att en del oftare tar sig ett järn, hellre än att uppsöka den psykiatriska kliniken för hjälp?
Sjukskrivningarna har ökat de senaste åren. Opinionsbildare, politiker och myndigheter utsätter då sjuka för hårdare press, som i en del fall snarare försvårar och förlänger deras sjukdom. Debatten om de sjuka och sjukskrivningarna har börjat få sjuka inslag.
ROBERT SUNDBERG
Arkiv med artiklar relaterade till: "Sjukskrivningar"
