Det pågår en flirt mellan Folkärna och By församlingar.
För att använda sig av Karin Perers bildspråk handlar det till och med om en förälskelse. Att döma av Forsborna är det nog kärlek som kan leda till giftemål. De rådslag som nu inletts kan helt enkelt ses som en förlovningstid.
Under fem onsdagskvällar ska nämligen församlingsborna få tycka till om samarbete, samgående, lokaler men framför allt om kyrkans framtida arbete. I Bengtsons i Fors samlades över 30 personer. De fick veta att Folkärna församling också bjudit upp till dans med – Missionsförsamlingen i Fors.
– Vi har en underbalanserad budget i år. Därför måste vi redan nu se över vilka besparingar vi kan göra, förklarade Jan Olov Källström, kyrkorådets ordförande som berättade om planerna på att lämna Bengtsonska huset.
Men för att kunna fortsätta med verksamheten i Fors, krävs ändå lokaler. Därför har församlingen inlett samtal med Missionsförsamlingen om att få hyra in sig hos dem.
– Vi är intresserade och har redan tillsatt en arbetsgrupp för att se hur ett sådant samarbete är möjligt. Sedan 60-talet har vi haft scouter. Men inte nu. Därför sneglar vi gärna på Svenska kyrkans arbete med barn och ungdomar, sa Christer Manngård som fanns på plats vid onsdagsmötet.
Men att överge Bengtsonska huset – som församlingen fick till skänks för många år sedan – är inte självklart för Forsborna. Det huset lär dock inte bli det enda som nagelfars under rådslagen. Underhåll har redan bromsats i väntan på den pågående diskussionen och utredningen.
– Man ska ha klart för sig att församlingsgårdar är ett sent påfund. Det enda vi egentligen inte kan avveckla är kyrkan, sa kyrkoherde Per Alkstål.
Men det finns annat att spara på i första hand påpekade kyrkoherde Ing-rid Öberg Hägg.
– Skatt till exempel. Är vi ett pastorat slipper vi betala moms för den präst som lånas ut mellan församlingarna. Men ett samarbete gör också gudstjänsterna friare. Det räcker med en gudtjänst enligt handboken så kan vi på andra platser arrangera exempelvis sånggudstjänster.
Att just vara ute bland människor ansåg Forsborna vara bland det viktigaste för församlingarna. Gärna i form av ett utvecklat barn och ungdomsarbete men också ute på arbetsplatser. Att jobba i projekt för att både växla upp EU-pengar samtidigt som något konkret kan komma ut av det, lyftes också fram.
Återstår nu för församlingarna att lyssa till vad folket i By, Krylbo, Horndal och Bergshyttan tycker om den fortsatta flirten och kyrkans arbete.
– Fast kören är ju redan gift, konstaterade en mötesdeltagare i Fors.
Kerstin Eriksson