Nätkommentatorer rasar över att DD skriver att en medlem i Red Devils jobbar i en skola. Att det ska vara nån sorts förföljelse av mc-klubbar.
Nu är inte Red Devils i första hand någon förening för folk som gillar att köra motorcykel. Det är en formellt sett icke existerande sammanslutning av folk som öppet tar avstånd från de lagar och förordningar som andra följer.
Som parasiterar på samhället.
De markerar detta med att bära ett märke med symbolen ”1%”.
Vilket markerar just att de är den procent motorcyklister som inte rättar sig efter lag.
Samtidigt är de hundra procent slavar.
Red Devils är dessutom officiella supporters till mer kända Hells angels och har alltså öppet deklarerat sin slavroll.
Interna regler, by-laws, stipulerar total underkastelse, lydnad mot överordnade och brott mot dem innebär inte sällan dödsstraff.
Mord inom eller mellan en-procentsklubbarna är ett fenomen som ökar i en annars ganska statisk mordstatistik i Sverige. Mordet i x-teams lokal i Hosjö 2004 är ett exempel.
Lägre i rang har bara att lyda.
Eller själva bli offer.
Tillslaget mot just Red Devils 2008 är ett typexempel på hur en-procentarna verkar. Där kom 16 personer att åtalas för grov ekonomisk brottslighet.
Det är fler än det fanns medlemmar i klubben.
De klubbmedlemmar som själva dömdes lockade flickvänner, arbetskamrater, släktingar och i ett fall ett barns skolkamrats förälder att begå brott.
Det borde mana till eftertanke.
Vad händer när en överordnad kräver att den skolanställde medlemmen värvar tio ungdomar till att sälja narkotika?
Folk bland enprocentarna har fått tatueringar bortslipade med vinkeslip när de inte gjort som de blivit tillsagda. Eller värre.
Den skolanställde Red Devils-medlemmen är kanske en hygglig person. Det betyder föga när någon över honom i rang bestämmer vad han ska göra.
Vilket folk i hans omgivning bör ha klart för sig.
Tal om arbetsrätt och föreningsfrihet i det här sammanhanget visar att behovet av fler artiklar om fenomenet är stort.
//
Gubb Jan
