Jag och Sigge sitter på min säng och surfar runt lite. Han känner nog på sig att någonting är på G eftersom jag springer runt, sliter mitt hår och försöker packa. Jag vill nog inte riktigt åka hem än, det är inte dags än känns det som.
Gårdagen var riktigt rolig om än lite sorglig när jag gick från parlamentet, ut på place luxemburg och tog bussen hem. Jag känner mig så välkommen här, både på kontoret och "hemma" att det är tråkigt att åka hem efter så kort tid. Tack alla på kontoret, hoppas ni är kvar om några år då jag planerar att komma tillbaka! Men nu ska jag hem eftersom det där askmolnet verkar vara on it's best behavour.
I går kväll gick jag, Paula, Peter och Sigge ut och käkade på kvarterskrogen. Jag hade fått höra historierna om att de minsann hade det bästa köttet i hela stan. Vid sanningens ögonblick så blev jag riktigt nöjd, jag har aldrig ätit en sån bra entrecote. Vi satt där i ett par timmar och jag fick höra alla historier om det glada 60-talet. Hur Paula var skolans första mods, sov på gatan utanför Gul och Blå Jeans affär i Stockholm för att få tag på de åtråvärda utsvängda märkesbyxorna och hur Peter liftade till Köpenhamn för att se Eric Clapton med fler i gympadojjor, duffel, skägg ner till bröstet och hår ända ner på axlarna. Det var en riktigt trevlig kväll som avslutades hemma i soffan med en riktigt tråkig film. Dåligt val av oss.
Nu vankas det frukost och sen ska jag återgå till det nervslitande packandet. Pappa sa att jag får ha dubbla jackor, men hur snyggt är det? Kostymissarna på flygplatsen kommer i alla fall få sig ett gott skratt. En påpälsad tjej släpandes på 25 kg bagage och troligtvis allmänt förvirrad, ring security.
Nu har äggen kokat klart, kom Sigge så går vi ut till de andra två sömngångarna.
Emilia
