Jag får ofta frågan när jag spelar utomlands vilka artister som jag rekommenderar från Sverige, givetvis vet folk i Europa vilka Looptroop, Timbuktu mfl talangfulla är och behöver ingen vidare introduktion. Men när dom frågar efter nya artister så harklar jag mig oftast och kan inte komma på någon artist som verkligen fått mig att lyfta på ögonbrynen. Jag har gått och grunnat på detta ett tag varför Svensk hiphop ser ut som den gör, oftast så hörs det i etern om mc's över house-beats eller i Svensk hiphop media syns artister som inte ens låter som Hiphop.
Varför är det så här? En polare till mig i Schwiez hade en teori om att Svenskar har en helt annan relation till konst än vad övriga Europa har. Tittar man på Danskarnas syn på hiphop så grundar sig allt i hur duktig du är med orden, med händer på vinylen etc. Jag har redan varit inne på det här temat i en tidigare blogg men jag tycker fortfarande att det är riktigt relevant för Svensk hiphops utveckling.
Härom veckan gick jag igenom några gamla svenska hiphop magazines och hittade en utav doms första utgåva, vilken var ifrån kring sekelskiftet. Tidningen genomsyrades av hiphop - graffiti, breakdance och allt kring vad hiphop heter. Någon halvtimma senare tog jag senaste utgåvan av tidningen och tittade i den, verkade till synes som mer än en mode tidning än något som ska föreställa ett hiphop magazin.
Och, det verkar allt svårare för Svenska "riktiga" hiphop akter att få synas i Svensk hiphop media. Det verkar mer och mer som att fokusen bara ligger på storstads akter. Det är inte ofta jag ser någon släppa ett album, turnerar och är förband till internationella akter utan istället vägs det lika tungt med en släppt Mp3:a vartannat halvår som resulterar allt för ofta i explosion inom svensk hiphop media. I 99 procent utav fallen så gäller det akter från storstäder. Dessa akter brukar inte heller(som jag ser det) leverera någon själfylld musik, lite som att köpa skräpmat, allt ska gå fort och kunnas kosumeras snabbt. Musiken görs fort, når lyssnarna fort, kommer ut i svensk hiphop media ännu snabbare och cirkeln är sluten.
Skulle du köpa en bok som du visste var skriven på en vecka? Köpa en tavla som var målad på fem minuter eller ännu värre köpa en singel som var skriven på en kvart? I sistnämda fallet så ser svensk hiphop ut idag iaf kommersiellt och det äter upp resten av svensk hiphop som jobbar för att hålla konsten vid liv. Jag vet att det är extremt många som har samma synpunkt på det här dilemmat som jag men har ingen som helst möjlighet att yttra sig eftersom Svensk hiphop media stänger dörrarna för dom som lagt grunden för Hiphop i Sverige.
Dirty Harry Houdylan.
