Borlänge Energi kan tillverka biogas motsvarande 2,6 miljoner liter bensin, främst av matrester.
Det visar en förstudie.
Investeringen i en ny större anläggning kostar 130 miljoner kronor.
Tillsammans med Falu Energi och Vatten har Borlänge Energi låtit utreda villkoren för att investera i en biogasanläggning.
Redan nu sker gastillverkning i liten skala vid reningsverket i Fagersta by.
Där rötas avloppsslam. Borlänge Energi använder gasen i fjärrvärmeproduktionen.
Tanken är nu att övergå till fordonsbränsle.
Förslaget innebär en helt nybyggd biogasanläggning för matavfall vid reningsverket.
Matresterna, 11 000 eller 20 000 ton, ska först blötläggas vid en anläggning på Fågelmyra. Det transporteras sedan för rötning till nya biogasanläggningen i Fagersta.
Huvuddelen av matavfallet kommer från hushåll i Borlänge och Falun.
Hela anläggningen kan ge upp till 2,5 miljoner kubikmeter fordonsbränsle årligen, i huvudsak metan, enligt konsultfirman. Det motsvarar 2,6 miljoner liter bensin eller 2,4 miljoner liter diesel.
Gasen ska säljas vid två tankstationer, en i Borlänge och en i Falun.
Borlänge Energi vill även ta tillvara det överblivna materialet efter rötningsprocessen. Det innehåller näringsämnen. Efter förvaring i minst tio månader i en lagringsanläggning blir resterna biogödsel. Den ska spridas på åkarna på våren, enligt planerna.
Investeringen är beräknad till 101-130 miljoner kronor. Det handlar då om en mindre eller större rötningsanläggning och långtidslagring.
Efter 6-9 år är kostnaden intjänad, enligt konsulterna.
Förstudien är intressant, anser Anders Åberg, vd för Borlänge Energi. Ledningen har nu beslutat gå vidare med fler utredningar.
Det gäller bland annat samarbetet i länet. I Norra Dalarna finns liknande planer, säger Anders Åberg.
– Vi kanske ska medverka där istället. Varje kommun kan inte ha en rötningsanläggning.
Han är mycket positiv till tillverkning av biogas för fordon. Det innebär en utveckling av komposteringen av matavfall som Borlänge Energi drivit i snart tjugo år.
Från början var avfallet inte tillräckligt rent. Ett skäl var att matresterna låg i plastpåsar. Bytet till papperspåsar har gjort stor skillnad, betonar Anders Åberg.
Han räknar med en marknad för fordonsbränslet, exempelvis i kollektivtrafiken.
Anders Åberg ser också möjligheter till samarbete med SSAB om biogas som fordonsbränsle.
Karin Sundin
”Efter 6-9 år är kostnaden intjänad”
Karin
Sundin
karin.sundin
@daladem.se