Talesättet snack utan verkstad passar fint när det gäller Dalabanan.
I årtionden har det visioner, mål och förstudier varit aktuella men allt som skett är att några spårväxlar uppdaterats.
Nu kommer Trafikverket med den slutliga förstudien.
– Problemet är att förbättringarna inte är finansierade, säger Anders Ahlgren, C, vice ordförande i Region Dalarna.
Trafikverket är klar med två förstudier för Dalabanan. En för sträckan Uppsala – Sala och en för Sala – Borlänge.
Kostnaden för att nå satta mål för Dalabanan från Uppsala till Borlänge beräknades till mellan 1, 6 till 2,1 miljarder kronor. Det är där skon klämmer. Förstudierna har finansierats men resten hänger i luften.
– Positivt är att vi vet hur det ser ut och vad som behöver göras, säger Anders Ahlgren.
I den nationella transportplanen för perioden 2010 till 2021 som regeringen presenterat finns 100 miljoner avsatta till Dalabanan och i berörda länsplaner finns 150 miljoner kronor avsatta till Dalabanan.
Med föreslagna brukaravgifter och förskottering tillkommer ytterligare 550 miljoner kronor.
Det räcker en del men inte långt.
Dalabanan byggdes ut successivt under 1870- och 1880-talet. Turen dagens resenärer tar följer den ursprungliga enkelspåriga sträckningen.
– Dalarna har 277 000 innevånare. Det är förklaringen till varför Dalarna inte prioriteras i den nationella planen, kommenterar Anders Ahlgren.
Länen runt storstäderna har 1, 5 miljoner innevånare och det är dit pengarna går.
Nu är han tror han inte sista ordet är sagt.
– Förmodligen blir det en revision av nationella planen inom några år. Förstudier ger starka argument för en upprustning. Godstrafiken har värderas lågt men jag tror att man tvingas tänka om i och med den utveckling som sker i Bergslagen.
Syftet med förstudierna är att ta fram vad som behöver göras för att korta restiden öka kapaciteten för gods och persontrafik på banan.
Förstudien föreslår tre olika former av kapacitetshöjande åtgärder. I samtliga alternativ föreslås förlängning och signalteknisk uppgradering av mötesstationer.
Mötesstationerna ska förlängas för att klara 750 meter långa godståg.
Vid mötesstationerna Gustafs och Hedemora föreslås en utökning till tre spår. I ett alternativ föreslås partiellt dubbelspår söder om Hedemora.
Om det mest kostsamma alternativ väljs förkortas restiden mellan Sala till Borlänge till 56 minuter.
Persontrafiken på sträckan Borlänge – Sala är årligen mellan 830 000 och 970 0000 resenärer.
Prognosen fram till 2020 är att persontrafiken ökar till 1,2 miljoner resenärer.
Godstrafiken förväntas öka med 40 procent.
Hans Dahlqvist
hans.dahlqvist@daladem.se
