Sömnlaboratoriet Avesta
- Personal på sömnlaboratoriet: I dag är det sex personer på dagen och fem på natten. De delar sekreterare med andra.
- Har verksamhet fem dygn per vecka och 35 patienter kan utredas inneliggande varje vecka.
Historik: Sömnlab
- Det startade egentligen 1989 med att läkaren på Avesta lasarett, Jan Ulfberg, noterade att en del patienter snarkade och gjorde andningsuppehåll när de sov.
- Han började fundera om det hade betydelse och tog då kontakt med professor Eva Svanborg, som forskat på sömnstörningar.
- Han hade en idé om att börja registrera snarkningar nattetid. Han pratade med sin chef i Falun som inte nappade då.
- Men Jan Ulfberg och chefsläkaren i Avesta började i alla fall att registrera snarkningar och andning hos dessa patienter.
- Utrustningen var då en madrass som kände av andningsrörelser.
- Sömnkurvorna kom ut på en bläckskrivare.
- - Det var 6 meter långa remsor som man gick manuellt och mätte.
- Det var en bit in på 2000-talet som registreringen datoriserades.
- - Det har varit en enorm utveckling, säger Hans Wickbom.
- Från början registrerades några enstaka per natt men ganska snart utökades verksamheten.
Sömnen är viktig för alla människor
- - Vi sover en tredjedel av våra liv och sömnen är viktig för återhämtningen. Den är uppdelad i olika faser där djupsömnen är den viktigaste fasen.
- Vi sover i cykler där vi via ytlig sömn gradvis går ner i djupsömn. En sömncykel avslutas med en period med drömsömn, så kallad REM-sömn (rapid eye movement sleep). Djupsömnen har bland annat betydelse för återhämtning och då minneslagrar vi också, liksom under drömsömnen. En rad viktiga saker sker i kroppen när vi sover, processer som har betydelse för hur vi mår såväl fysiskt som psykiskt.
- En tillfällig sömnstörning kan hjärnan automatiskt kompensera för genom att följande nattsömn blir effektivare, kvalitetsmässigt bättre. Långvariga sömnproblem ger dock upphov till besvär dagtid, såsom övertrötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter.
- Hur mycket sömn vi behöver är lite individuellt och påverkas av en rad faktorer, till exempel ålder och hälsotillstånd. De flesta av oss behöver sova 7-8 timmar. Vi svenskar sover mycket mindre nu än för 100 år sedan. Numera kan nästan allt ske när som helst på dygnet, tack vare bland annat artificiellt ljus och nattöppna butiker. Vi väljer ibland bort sömn för att hinna med allt spännande runt omkring och ibland pressas vi att vara vakna av arbetets beting.
- Men sömnen är viktig för välbefinnandet så vi borde ta vårt sömnbehov på större allvar.
Sömnlaboratoriet i Avesta får allt fler remisser, framför allt från Dalarna, men även från andra delar av landet. 2011 kom det in över 1 400.
- Det har ökat enormt, säger Hans Wickbom, överläkare på Sömnlab i Avesta.
Sömnlab startade 1989 efter att läkaren Jan Ulfberg noterat att patienter ibland andas konstigt när de sover, snarkar och gör andningsuppehåll. Han började därför utforska området.
Jan Ulfberg har forskat om sömn sedan dess och jobbar nu i Örebro. Det var han som väckte intresset för sömn hos läkaren Hans Wickbom.
- Det är spännande med sömn. Den går att koppla till så mycket annat i den medicinska världen, säger Hans Wickbom, som började arbeta på sömnlaboratoriet 1999.
Han är i dag kliniskt verksam som överläkare med ledningsansvar vid sömnlab på Avesta lasarett.
Remisser kommer från primärvården, specialistsjukvården och från företagshälsovården.
- Ju mer vi forskar desto tydligare ser vi sambanden mellan olika sjukdomar och sömnproblem, säger Hans Wickbom.
Under de senaste åren har sömnlab bland annat fått tydliga belägg för att sömnproblem kan kopplas till risken att utveckla såväl diabetes som hjärt- och kärlsjukdomar.
- Det är en utmaning för oss att verka för att få med sömnperspektivet tidigt i medicinska utredningar, säger han.
- Tekniskt sett har utvecklingen gått framåt enormt under de senaste åren, såväl avseende undersökningsutrustning som behandlingsmässigt, men vi är alldeles för få som arbetar med sömn för att hålla remissflödet ”stången”. Väntetiderna är fortfarande alldeles för långa, poängterar han.
Man kan få vänta upp emot tio månader på en sömnscreeningundersökning.
- Det är för långt, säger Hans Wickbom.
Sömnlab i Avesta tar emot remisser oavsett vilken typ av sömnproblem det gäller. Människor från andra delar av landet är också välkomna, via specialistvårdsremiss.
Det är inte riktigt jämlikt i Sverige när det gäller möjligheten att få sin sömn utredd. Resurserna är ojämnt fördelade geografiskt.
En stor fördel i Avesta är att där finns möjlighet att utreda alla former av sömnstörningar, allt finns "under samma tak". Det som dominerar är fråge-ställningar runt snarkningar och sömnapné, men även insomni och restless legs är mycket vanliga tillstånd i befolkningen.
Sömnlaboratoriet i Avesta har tidigare varit nedläggningshotat.
- Men tack och lov, numera känner vi oss inte ifrågasatta. Vi vill fortsätta att utvecklas och ser ett behov av ännu närmare samarbete med andra medicinska specialiteter i framtiden. Det finns fortfarande så mycket att lära om sömn och dess betydelse för hälsan och sambanden med annan sjuklighet, säger Hans Wickbom.
- Vi hoppas att vi inom en snar framtid ska få möjlighet att anställa nya medarbetare. Bland annat behöver jag en kollega. Vi är för sårbara som det är nu, när jag är den enda läkaren.
I dag finns sömnlab i lokaler i Avesta lasarett som delas med dialysavdelningen.
Sju patienter kan sömnutredas varje natt. Långt framskridna planer finns för nya, mer ändamålsenliga, lokaler.
Det finns också möjlighet att göra sömnundersökningar i hemmet, med en enkel screeningutrustning.
Utvecklingen går alltmer mot att göra avancerade sömnmätningar inneliggande på lasarettet, och de lite enklare undersökningarna i hemmet, i egen säng.
Sömnkunskapen ökar i samhället och Hans Wickbom tycker det är enormt roligt att jobba med sömn.
Avesta sömnlaboratorium har varit med i ett projekt som handlar om trötta chaufförer.
De genomförde screening, sömnregistrering, för sömnapné på chaufförer på ett åkeri.
En ganska stor andel av dessa chaufförer visade sig ha problem med snarkning och sömnapné och har kunnat erbjudas bra behandling och därigenom blivit piggare bakom ratten.
Sömnapné är en viktig fråga i trafiksammanhang, inte minst för människor som framför 30-50 ton tunga fordon.
- Det är ett spännande projekt, säger Hans Wickbom.
Resultatet presenterades på en konferens om trötthet och trafik, som var i Stockholm i höstas.
Det har också visat sig att 50 procent av alla med hjärtsvikt har sömnapné.
Människor som sover dåligt under långa tider lider, men det finns bra behandling att erbjuda. Den effektivaste behandlingen mot sömnapné är CPAP, man sover med en andningsmask.
Alternativt kan man använda sig av en speciell form av bettskena, en så kallad gomaktivator.
När det gäller den allra vanligaste formen av sömnproblem, insomni (svårigheter att somna och bibehålla sömnen), har det visat sig att kognitiv beteendeterapi med inriktning sömn hjälper de flesta.
Allt flera vårdcentraler i Dalarna erbjuder numera den möjligheten.
Ilse Vornanen
ilse.vornanen@daladem.se
