DD har flera omgångar berättat om den dåliga luften i Lugnets ishall. Nu agerar Arbetsmiljö-verket på arbetsmiljön och konstaterar att trots långvariga problem med inomhusluften i hallen så finns varken någon sammanställd riskbedömning eller handlingsplan
FALUN
Så sent som innevarande månad har Dala-Demokraten publicerat två artiklar om hur hockeyungdomar respektive personal i ishallen uppvisat sjukdomssymtom.
En av spelarna berättade (DD 20120206):
– Jag har spelat ishockey i hela mitt liv och haft i snitt tre sjukdagar per år. Jag kom till klubben inför den här säsongen och har aldrig varit så mycket sjuk som nu. Jag är förkyld mest hela tiden, säger Fredrik Näslund, tidigare i bland annat Nybro, Peterbororgh i Kanada, Nyköping och Västerås.
Vaktmästarna i hallen har fått kontor, omklädningsrum och lunchrum placerade i baracker utanför hallen för att exponeringen skall minska, men det stora delen av arbetsdagen befinner de sig inne i ishallen, varför förbättringen blivit marginell.
– Men där är vi ju bara korta stunder. Vi jobbar ju inne i hallen så gott som hela tiden, berättar en av vaktmästarna (DD 20120208).
Samme vaktmästare berättar också i artikeln om rinnande ögon och sveda i ögonen – problem som förvärrats med åren.
Det var också rapporteringen i media som fick Arbetsmiljöverket att göra en inspektion. Ingen anmälan har kommit in från vare sig arbetstagare eller arbetsgivare.
Inspektionen, som genomfördes förra veckan konstaterar att det under en längre tid varit problem med inomhusluften i ishallen. Misstanke om mögel finns bland annat i ventilationssystemet.
Ishallen, som är närmare 40 år gammal, skulle egentligen rivas i mars i år – när ishockeysäsongen spelats färdigt, men planerna sprack och nybygget har skjutits på en obestämd framtid.
Nu har Falu kommun tre veckor på sig att upprätta en handlingsplan och en riskbedömning – annars kan Arbetsmiljö-verket besluta om föreläggande eller förbud. Men Arbetsmiljöverkets anmärkningar skall inte tolkas som om det bara är formaliafel.
– Dels vill vi att man dokumenterar de åtgärder man gjort, men det måste också göras mer, säger Paul Keenan på Arbetsmiljöverket.
ERIK NYHOLM