Inka Trollsås levde under många år ett äventyrligt liv och arbetade som vandringsguide, projektledare och researrangör i Himalaya.
Just nu har hon en lite lugnare tillvaro med make och dotter i Dala-Floda. I stället gör hon det möjligt för andra att göra sina drömresor till de exotiska och otillgängliga länderna Nepal och Tibet.
Under långa perioder bodde och arbetade Inka Trollsås i Nepal.
Hon byggde upp ett kontaktnät som gjorde det möjligt att starta företaget ”Far away adventures” för nio år sedan. Inka planerar olika äventyrsresor som genomförs av lokala företagare och utövare på plats i bland annat Nepal och Tibet.
För tre år sedan träffade hon sin blivande man, nepalesen Amrit Gurung. Tiden med honom har varit hennes största äventyr. De har hunnit gifta sig två gånger, etablera sig i byn Risholn i Dala-Floda, och få lilla Lilja som nu är åtta månader.
Mellan blöjbyten och familjeaktiviteter sköter Inka Gurung, som hon numera heter, sitt företag som erbjuder färdiga program och skräddarsydda resor.
– Det kan vara våghalsiga äventyr som att klättra i berg, paddla i vilda forsar, eller vandra till base camp vid Mount Everest fot. Det kan vara riktigt tuffa resor, eller lite lugnare beroende på vad resenären önskar, berättar hon.
Genom sin man har hon fått en ännu djupare insyn i den nepalesiska kulturen och traditionen.
– När vi fick veta att jag var gravid blev det lite hemlighetsmakeri. I Nepal gifter man sig före man skaffar barn, och vi bestämde oss för att gifta oss snabbt och inte berätta om graviditeten för någon, minns Inka.
Men Amrit var så lycklig över att bli pappa att han inte kunde hålla sig:
– Han berättade för sin mamma. Hon blev väldigt glad men också bekymrad över vad släkt och vänner skulle säga. Så vi höll det hemligt.
Bröllopsceremonin var vacker men också lite främmande för svenska Inka.
– Gästerna åt och hade kul, men vi fick sitta stilla under hela festen medan besökarna defilerade förbi och överlämnade gåvor. Det var olika ceremonier innan vi fick gå in i huset där festen var, exempelvis lades ett huvud från en nyslaktad kyckling i ingången, berättar Inka och skrattar.
Så sent som i november månad var den lilla familjen och besökte sin släkt i Nepal. Lilja genomgick en risgivningsceremoni, där festdeltagarna tryckte fast ris i hennes panna för att hon ska få ett rikt och lyckligt liv.
– Tron på andar lever kvar, liksom kastsystemet. Det är dessutom väldigt mansdominerat men jag som västerländsk kvinna räknas liksom inte. Tvärt om var jag i början lite upphöjd, men det börjar gå över nu, berättar Inka.
Amrit har anpassat sig efter den svenska kulturen och delar hemmets sysslor om omsorgen om Lilja med Inka.
– Vi åker på babysim, är ute i pulkabacken, lagar mat tillsammans och gör sånt som alla småbarnsfamiljer gör, förklarar hon.
När Inka har mycket att göra på jobbet tar Amrit över hemmasysslorna.
– Men jag söker arbete och ska träffa Arbetsförmedlingen om några veckor, förklarar han.
Någon språkförbistring är det inte hemma hos familjen Gurung. Lilja får lära sig både svenska och nepali.
– Och engelska som vi mest pratar tillsammans Amrit och jag. Vi förstår varandra och kan prata om allt. Inte minst barnuppfostran, kvinnligt och manligt, och hur våra traditioner skiljer sig. Det är jättespännande, säger Inka.
Charlotta Rådman Frans