Socialdemokraterna i Smedjebacken och Ludvika kommuner lovar, mitt i valrörelsen, att lägga förslag och besluta i respektive kommun att bekosta en fast tjänst hos den tjej- och kvinnojour som sedan 1982 verkar i Västerbergslagen.

Fram tills för tre år verkade tjej- och kvinnojouren i Ludvika och Smedjebacken helt ideellt - och mestadels i det tysta. Då fick organisationen via Länsstyrelsen en projekttjänst, ett år i taget, för att även kunna jobba dagtid. Den tjänsten riskerade att försvinna till årsskiftet. Nu gör (S) utspelet att kommunerna ska bekosta denna tjänsten framöver.
- Vi lovar er en tjänst i tre år, säger Ludvika arbetarkommuns ordförande Ingvar Henriksson, och ni kan räkna med förlängning. 
- Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem, säger socialnämndens ordförande Fredrik Rönning, S, i Smedjebacken.
Socialkontoren har givetvis yttersta ansvaret att ta hand om utsatta. Polis-åklagare beivrar rena brott. Sedan behövs kvinnojourer, utan samma myndighetsroll.
- Vi dokumenterar inte enskilda som söker sig till oss, vi hjälper och för bara statistik, säger en företrädare för kvinnojouren som inte vill exponera sig.
- Fortfarande kan det vara hotfullt att arbeta med att hjälpa kvinnor och barn från våldsamma män.

En tjänst dagtid innebär att tjej- kvinnojouren kan fortsätta bygga nätverk att man finns. En viktig grupp att besöka har blivit Svenska för invandrare-grupper. Där berättar kvinnojourens företrädare om svenska samhällets normer. Informerar om att hjälp vid våld i hemmet finns och vad jouren har att erbjuda utsatta.

Kvinnojoursordförande Anita Ryskåsen uttryckte stor glädje över S-utspelet. Tjej- och kvinnojouren ser kommunernas stöd till en fast tjänst som en milstolpe, efter 28 år av ideellt arbete.
- Vi skulle önska det fanns en mansjour som tog hand om mannen, där vi tar han om kvinnan och barnen.
- Den dag kvinnojouren blir överflödiga i samhället skulle vi jubla.

BOO ERICSSON