Gruvans framtid hänger på infrastrukturen. Det vill säga transportmöjligheter på järnväg.
– Jag förväntar mej att vi ska knyta ihop vårt projekt med samhällets, säger Nordic iron ores vd Christer Lindqvist.
 

Trafikverket var på plats under onsdagens gruvdag på Cassels i Grängesberg. Verkets man, Kenth Nilsson, har beskedet att vid årsskiftet ska transportbehovet vara utrett.
Trafikverket analyserar tillsammans med gruvbolagen kommande behov.
– Dels gäller det att slå fast vad som behövs för att det första malmtåget ska gå och dels vad som behövs när alla gruvor är igång, säger Trafikverkets Kenth Nilsson.

Tre alternativ
Det finns tre alternativa lösningar. Det är järnvägarna mot Gävle, Oxelösund och Västkusten.
– Åtninstone minst två av dessa kommer att behövas för att inte helt släcka ut den övriga trafiken, säger Nilsson.
Just nu pågår den här utredningen. Det gäller att se hur stort gapet är mellan dagens kapacitet och vad som krävs. Att optimera järnvägen beträffande storlek på lok, laster och längden på tågen.
– Ny bana blir det inte. Befintlig bana ska tas till vara på ett smart sätt, menar Nilsson. Vill vi också diskutera finansieringen utbyggnaden med bolagen.
Staten vill inte ensamt bära kostnaderna för förstärkning av banorna.
Christer Lindqvist, Nordic iron ore, menar att man kan tänka sig att betala för terminalerna, men inte på järnväg.
– Järnvägen tillhör samhällsnyttan. Något för hela regionen, säger Lindqvist.
VBU.s chef Åke Sandberg var på plats att lyssna av stämningar och dagsläge.
– Vi ligger helt rätt med att skapa inriktningar mot gruva inom andra utbildningar, menar Sandberg.
– Det är dock viktigt att vi har utbildning på hemmaplan. Att de som jobbar i gruvan lever och bor i området.

Ett dragplåster
Före detta kommunalrådet i Pajala, Bengt Niska, var ett av dragplåstren till den här konferensen. I Pajala är man långt framme i att bygga ut gruvan och deras stora järnfyndighet.
Där sökte man guld, men hittade så rik järnmalm att man struntade i guld. Nu kan han resa land och rike runt och berätta om satsningen på den helt nya och oexploaterade malmkroppen och vad den betyder för samhället.
Man stod inför stadigt minskande befolkning. Byarna hade blivit så små att "om man öppnade två fönster blev det tvärdrag genom byn" påstår det tidigare kommunalrådet.
– Vi var nära en kollektiv depression. Det vågar jag säga nu när det har vänt, säger Bengt Niska.
Nu kan han visa bilder av ett stålskelett på ett nytt anrikningsverk som är på väg att byggas.
 
CHRISTER NYMAN
023 476 36