Flämtande lågor kantade stranden vid Skuthamnen. Det som var tänkt som en symbolisk vändning vid midvintertid, men fick en betydligt tyngre innebörd efter våldet som drabbat Ludvika.

För Ludvikaborna blev ljuset en protest. En symbolhandling för att våld inte accepterades. En den stora massans avståndstagande till det förråande som lika plötsligt som oförklarligt slagit till.

Tusen kanske två tusen personer samlades på den vindpinade kalla badplatsen vid Skuthamn. En stark och lågmäld protest formades. Rader av marschaller tändes för att lysa upp i mörkret
Carl-Axel Hagberg, Ulrika församlings präst, manade till eftertanke. Att inte fördöma mörk hudfärg på grund av det som inträffat.
– Mörk hudfärg betyder inte att man är mördare. Lika lite som alla norrmän är terrorister för att Anders Behring Breivik är det.
Men att man inte ska acceptera våld.
– Trottoarerna vi betalat med våra skattepengar ska inte besudlas med blod.

Kommunalrådet Maria Strömkvist skulle inte ha deltagit om det inte var för det tragiska som hänt. Nu blir det viktigt.
– Absolut. Det viktigt att vara här en sådan här gång. Det är många som samlats och det visar det goda i samhället, säger Strömkvist.

Christer Nyman
christer.nyman@daladem.se