Antalet ungdomar som inte har något slutbetyg från gymnasiet bara ökar.
Årligen hoppar 30 elever av skolan i Västerbergslagens Utbildningscentrum (VBU).

Nu har VBU fått fem miljoner kronor från Europeiska socialfonden.
Genom att kommunen tillskjuter lika mycket finns pengar för att hjälpa de elever som riskserar att inte få gymnasiebetyg.
– Vi kommer under två år att kunna anställa tre personer, säger utbildningschef Åke Sandberg på VBU.

Han är glad över pengarna och betonar att det här blir ett arbete med Försäkringskassan, polisen, individ och familjomsorgen samt arbetsförmedlingen.
Mats Johnsson berättar att VBU ska anställa en socialarbetare, en studie- och yrkesvägledare med kunskap om funktionshinder samt en terapeut. Det handlar med andra ord inte i första hand om pedagogiska insatser.

– Först och främst ska vi kartlägga och få fatt i individerna genom uppsökande verksamhet, säger Mats Johnsson.
Han vet att årligen hoppar 30-talet elever av gymnasiet och 20-talet kommer inte dit överhuvudtaget.
De som anställs för att locka tillbaks dessa ungdomar till skolan kommer genom djupintervjuer kartlägga tidigare skolgång, det psykosociala och tankar om framtiden.

Målet är utbildning men Mats Johnsson vet att det kanske inte är möjligt att komma dit på en gång.
– Allt måste börja med en relation, säger Mats Johnsson.
– Skolan har misslyckats att ta hand om dessa elever och vi måste vinna tillbaks förtroendet.
Mats Johnsson säger att det inte går att fortsätta skjuta runt dessa individer utan myndigheterna måste finnas där personerna är.
– Om vi misslyckas kostar varje individ mellan 15 och 40 miljoner kronor under en livstid. Men det är olika plånböcker som betalar.

Nästa steg är att hitta utbildning för dessa elever och då finns behov av andra lösningar än traditionella program.
– Vi behöver få tag i socialt intresserade och engagerade företagare som är villiga att ta emot ungdomar för utbildning, säger Mats Johnsson.
Projektet vänder sig till ungdomar 16-24 år. I ett första skede finns pengar för 2 år. Projektet kan komma att förlängas i ett år och sedan ytterligare ett år.
– Målsättningen är att det här ska bli en fast organisation efter projektets slut.
Under de första två åren är förhoppningen att kunna hjälpa närmare 100 personer.
Det är inte bara Ludvika och Smedjebacken som har problem att ungdomar inte får fullständigt gymnasiebetyg. Det finns på olika platser i landet. Nu får Ludvika och Smedjebacken en chans att hjälpa de här ungdomarna att klara sin studier, i första hand gymnasiestudier. Utan betyg där är det svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Roland Engvall
Helena Forsberg