Tomhet, idel tomhet
(Labrador Records)
pop
Popsensationen (Ingenting) påminner rätt mycket om Olle Ljungström
under sina glansdagar. Med en viss touch av både Autisterna och The
Tough Alliance. Och "Tomhet, idel tomhet" ÄR en grymt bra platta.
Även om jag tycker det hela känns som om det fastnat i ett sorts
mellanting mellan slätstruket och välproducerat, och otämjt på
indievis. Ni som följt mig ett tag vet att jag hyser en förkärlek för
det otämjda. Men om sanningen ska fram börjar jag bli lite halvtrött
på halvtrötta svenska artister och band som följer i Håkan Hellströms
fotspår, och därför är det uppfriskande med ett popband som satsar på
mäktiga instrument och körer, i stället för falsksång. Det pendlar
mellan pampigt, som i tredje spåret "Ge tillbaka det", eller femte
spåret "Led mig hem" , och finstämt, som i "Dina händer är fulla av
blommor". Alltihop skickligt producerat av en av mina
favoritproducenter: Jari Haapalainen. Jag kan egentligen bara säga: wow!
Bästa spår: Led mig hem.
HANNA BORGS
