Vad? Kalle Moareus Show med bandet Heja Kalle
När? 24 september (premiär)
Var? Rättvik Bowling och Krog
Publik? ca 100
Alla gillar Kalle. Folklig, snäll och fri från tillrättalagd styling. Lägg där till att han verkligen kan sin musik och riktigt bra blir det när han plockar in folkmusiken i modernare tongångar.
Han nya krogshow blev en paljettfri, mysig och musikalisk tillställning.
Kalle Moareus hade själv lite svårt att förlika sig med att han nu stod på scen i en krogshow. Men han gjorde genast klart att han vaken skulle klä sig i paljetter eller bjuda på några dansnummer.
Musik var det han ville bjuda på.
Och det brukar ju bli bäst när var och en gör det som den är bäst på. Och Kalle Moareus kan sin musik.
Kalle charmar snabbt publiken med sitt lättsamma sätt. Det är lätt att förstå hans folkliga popularitet.
Allt bandet tar sig för håller hög klass, även om inledningen känns lite trevande. I några låtar passade Kalle också på att visa att han även är en riktigt stark sångare.
Allra bäst låter det när folkmusiken plockas in, särskilt när den blandas upp med rockigare toner. Jag hade önskat att showen hållit sig i större utsträckning i den genren och att han låtit bli Dean Martin medleyt.
Men ibland, särskilt under första halvan av showen, undrar jag vem repertoaren vänder sig till. Det hoppar mellan gamla polskor, Povel Rammel och låtar från nya plattan. Det finns ingen röd tråd och upplägget liknar mest ett blandband från 80-talet.
Anledningen till det ligger naturligtvis delvis i krogshowens format. Kravet på en krogshow är att den ska kunna attrahera många, helst flera generationer av hungriga och törstiga gäster. Underhållningen ska vara trevlig och det ska inte finns något som provocerar.
I den här uppsättningen saknas också några bandmedlemmar som spelar blås, vilket säkert har påverkat repertoaren något.
Men när Kalle i extranumret plockar fram gitarren och stämmer upp i Koppången är gåshuden ett faktum.
Då gör Kalle det han är allra bäst på.
ANNIKA BJÖRNDOTTER
annika.bjorndotter@daladem.se
