Ruggugglan på solsemester
Fars som spelas på Stadsteater i Falun
Manus regi: Pigge Hesselman
Koreografi: Eva Sundberg
Produktion: Swing Models AB
På scenen: Kurt Sävström, Mayny Michaelsson, Anders Kling, Ann-Cecilia Thenander, Kåre Dahl, Maud Mogren, Karl-Gösta Sälgström, Sara Sandin, Christer Halfardsson, Martin Lindström, Martin Kjällberg, Lennart Lindblom,
Betyg: 
Farsen Ruggugglan drar just nu storpublik till Falun.
Bäst i den femte uppsättningen är karaktären ”Berith”.
”Ruggugglan på solsemester” går i samma stuk som de tidigare uppsättningarna av farsen som handlar om gänget på pensionärshemmet Ruggugglan.
Det är missförstånd och dråpligheter.
Mestadels är det äldre som utgör publiken, och jag är kanske därför inte helt rätt man att tycka till om farsen. Men jag tycker ändå att årets uppsättning är lite tam i sin story.
Visst finns där en röd tråd; gänget på hemmet har blivit griniga och ska nu fira jul i Spanien för att pigga upp. Men när de väl kommer till det soliga landet händer liksom inte så mycket mer.
Ruggugglan på solsemester är mer en uppradning av sketcher. Och visst finns höjdpunkter på den fronten, bland annat den rappa sketchen i bardisken när ”Albert Sävel” (Kurt Sävström) av misstag fäster ringklockan på skjortärmen med ett tuggummi.
Med mera.
Sammanfattningsvis är hela gänget på scenen trovärdiga och bidrar alla med sitt strå till stacken. Och att ha levande orkester till musikinslagen gör sitt till.
Bäst på hela kvällen är dock Martin Kjällbergs karaktär ”Berith Fjällsterqvist” som är ny i Ruggugglan. Han/hon har ett scenspråk som är snäppet vassare, och ihop med den sköna stilen och det patenterade borlängemålet blir det en komisk fullträff.
Det är lite synd att Berith mer eller mindre försvinner efter första akten.
Men.
Sen har vi ju det här med sexskämten, som på nåt vis alltid ska vara med i fars. Framför allt i början kommer långdragna vitsar kring biodlingen på hemmet (bisexuell, bistånd), och strax därefter ett nummer där det samtalas om en tavla på ett sätt att det ska missuppfattas som att det pratas om en snopp.
Jag vet inte. Det kanske bara är jag, men jag tycker det blir så krystat.
Jonas Stentäpp
heavy@daladem.se
