Lennart Götesson har lyssnat på tre nya skivor.

Bengan Jansson – Jan Lundgren – Ulf Wakenius
Ladybird records
Blues
Tre som spelat tillsammans i duokonstellationer möts nu som trio och gör en CD utan annat namn än deras egna. Bengan Jansson, accordion, Jan Lundgren, piano och Ulf Wakenius, gitarr är tre storheter som nu spelar lite gammalt och lite nyskrivet material.
Med rötter i folkmusik, bonnrock och jazz skulle det här kunna bli vad som helst, men det blev mjukjazz med braziljazztouch och inslag av folkmusik. En lysande pianist, en dito gitarrist och en dragspelare som tar upp kampen med Sivuca, men med en svensk ton, en ton som minst hörts sedan Jan Johanssons och Bengt-Arne Wallins dagar.
Tre duktiga musiker, då kan det inte bli fel, och det är en vilsam CD där alla tre får komma fram. Och utan att vara någon stor vän av dragspel så måste jag säga att Bengan Jansson på accordion är något helt annat än vanligt dragspel, när han spelar är det en ren njutning som jag tror till och med Sten Broman skulle ha gillat.

Lennart Götesson

Karin Rudefelt Doctor Blues
Walk the Walk
DrBlues
Det finns bluesband och så finns Karin Rudefelt Doctor Blues. Det är ett band som inte följer linjerna och gärna går över gränser.Bandet spelar sin blues, men tar gärna in lite rock och lite jazz och så har man en tjej som en av sångarna – och tjejer ska väl inte sjunga blues!
Men det blir så rätt. Musiken har gjort bandet till en förnyare av bluesmusiken och Karin Rudefelt ska sjunga blues. Bandets andre sångare är Lennart Olofsson. Han skriver också musiken och var med och startade bandet för 30 år sedan. Två gästartister finns med. Erja Lyytinen är Finlands bluesdrottning och Brian Kramer är en välrenommerad bluesman från New York.
Karin Rudefelt Doctor Blkues ger oss blues som svänger och som man blir glad av och glad över. Det är tung blues, men ändå långt från bluesens sorgsna ursprung. Det är modern blues.
Lennart Götesson

The Splendor
Delphian Palace
Hoob/Border

För mycket experimenterande med musiken är inte min grej, men The Splendor lyckas ppå något vis göra experimenterandet och improviserandet intressant även för lyssnaren. Gruppen lyckas spea in nutida jazz där gränserna tänjts ut ordentligt och ändå ha kvar en grund som är tillräcklig för att det ska bli stabilt.
The Splendor har rätt sammansättning för att komponera direkt vid inspelningstillfället. Lisen Rylander Löve är bandledare och tenorsaxofonist med känsla. Hon leker också med klockspel och lite annat. Fabian Kallerdahl håller kontrabasen varm och Lars Källfelt sitter vid trummorna.
Det är både intressant och välljudande och ”välkomponerat” rakt igenom. Det är lagomt annorlunda och både snyggt och fräckt. The Splendor har följt upp sin debut-CD (2008) på en mycket bra sätt.

Lennart Götesson