Bland PIIGS-länderna i euroområdet tycks den valutans kris ha slagit klorna i S-landet: Spanien.
Nyligen stod Grekland i centrum. Sedan premiärminister Giorgos Papandreou avgått och ställt in idén om folkomröstning om de nedskärningar euron krävt gick fokus över till Italien. Där avgick ju premiärminister Silvio Berlusconi, sedan parlamentet röstat igenom de nedskärningar som var kravet för stöd från övriga euroländer.
En ämbetsmannaregering trädde till, ledd av förre EU-kommissionären Mario Monti. Han beträder posterna som premiärminister och finansminister.
Om han får dubbel lön, eller får nöja sig med bara en lön varvid en besparing görs, är oklart.
Fokuseringen på Italien varade inte länge. Den har nu gått över på Spanien. Det landet hade i går svårt att omsätta sina lån. Det kunde landet göra först sedan det bundit sig att betala en ränta på nästan sju procent på de statsobligationer på tio års löptid som landet ger ut.
Spanien har inte samma utgångsläge som Grekland och Italien. Spanien hade fram till för något år sedan bra statsfinanser. Sedan dess har de försämrats, men är inte i lika dåligt skick som i Italien och Grekland.
Spaniens ekonomi drabbas dock hårt av att arbetslösheten är hög. Den officiella siffran är 22 procent och reellt är den nog några procentenheter högre. Det medför kostnader i understöd till arbetslösa för Spanien.
Spanien gynnades länge av samma faktorer som ett annat PIIGS-land drog nytta av, Irland. Både Spanien och Irland gynnades av att de hade euro och eurons centralbank satte en så låg ränta att ekonomin i länderna gynnades.
I Spanien var byggsektorn stor med omfattande byggande längs kusterna i sydöstra landet. Hade dessa båda länder haft kvar en egen valuta hade de varit tvungna att ha högre styrränta, beslutad av den centralbank som de haft för egna landet.
När konjunkturen hösten 2008 vek nedåt försämrades ekonomin. I båda länderna blev det tvärstopp. I Spanien stannade de flesta byggen av, med ökad arbetslöshet som följd, speciellt bland (före detta) byggjobbare.
Inget av de två länderna har kommit igång igen, trots att räntan som eurons centralbank sätter (för deras valuta) är ganska låg.
I Spanien har en socialdemokratisk regering styrt sedan 2004. Den väntas förlora valet på söndag, efter nästan åtta års regerande. Makten övergår då till det borgerliga Partido Popular, PP, som regerade i åtta år före 2004.
De spanska väljarna hyser inget större förtroende för något av partierna. Att PP förlorade 2004 berodde delvis på partiets utrikespolitik eftersom partiet slöt upp bakom det Bushledda USAs krig i Irak.
Hur eurons kris ska lösas är oklart. Flera förslag finns. I Finland hörs röster för att Tyskland, Finland och fyra euroländer till med bra ekonomi ska styra mer i eurozonen.
Frankrike kan bli nästa offer för eurokrisen, om landet får sänkt kreditbetyg. I så fall vidgas krisen utanför PIIGS-länderna. Egentligen är den redan där, visar spekulationerna runt Frankrike och tendensen till misstro mot Belgien, vars statsskuld är hög.
Tanken var att länderna i EU skulle föras närmare varandra i och med gemensamma valutan euron. Verkligheten har visat att euron sår split och splittring mellan EU-länderna. En sådan valuta finns det goda argument för att avskaffa, eller i alla fall minska det antal länder som har den.
ROBERT SUNDBERG
