De som är intresserade av väljares beteenden fick en tidig julafton i går. Statistiska centralbyrån (Scb) kom nämligen med en julklapp i form av sin stora undersökning om partisympatier.
9 060 röstberättigade hade valts ut och 5 907 hade svarat. Mätningen utfördes 1 till 27 november. Den har hög tillförlitlighet.
Mätningen redovisar även partisympatierna i undergrupper, som kön, bostad, ålder, yrke, inkomst.
Att mätresultatet är negativt för Socialdemokraterna går inte att bortförklara. Bland de med partisympati har partiet minskat till 27,7 procent. Det ska jämföras med 34,0 procent, som S fick i Scbs mätning i maj, och resultatet i riksdagsvalet 2010 på 30,7 procent.
Att stödet för S minskat, till en rekordlåg nivå i Scb, beror förstås på S-partiledaren Håkan Juholts lägenhetsaffär.
Bara för att det går dåligt för S, apropå lägenhetsaffären, innebär det inte att det går bra för borgarna. Visserligen noterar de 48,4 procent. Det är en uppgång sedan i maj på 2,9 procentenheter. Men det är en minskning jämfört med valresultatets 49,4 procent.
Att borgarna inte tappar mer än en procentenhet sedan valet beror på att det går bra för Moderaterna. Men partiets framgångar går ut över övriga tre regeringspartier.
Jämfört med valresultatet har M ökat 3,3 procentenheter. Samtidigt har övriga tre regeringspartier minskat med 4,3 procentenheter.
Ett borgerligt parti, Kristdemokraterna, erhåller med 3,8 procent ett stöd som ligger lägre än spärren till riksdagen. De tre borgerliga partier som skulle komma in i riksdagen om det vore val nu, enligt Scb, får 44,6 procent. Det är samma nivå som de tre rödgröna partierna.
De rödgröna har ökat en procentenhet sedan valet 2010, tack vare att Miljöpartiet ökat. MP noterar 11,7 procent, en ökning med 4,4 procentenheter sedan valet och 2,8 sedan Scb-mätningen i maj.
Sverigedemokraterna ligger still på sitt valresultat 5,7 procent, vilket är samma som partiet erhöll i majmätningen.
Scb redovisar väljarflöden (netto) mellan partierna och även i relation till gruppen väljare som svarat vet ej. Gruppen är på 19,0 procent. Det är en ökning från 18,0 procent i mätningen i maj.
De som svarat och an-gett partisympati var 79,3 procent, mot 80,6 för ett halvår sedan. 1,7 procent har svarat i mätningen men vägrar uppge partisympati. Den andelen var 1,4 procent i maj.
Att ta med gruppen vet ej är viktigt för att förstå vad som skett i väljarkåren. S har nämligen haft sitt största tapp till gruppen vet ej.
Scb anger väljarflöden i ett schema. Ett flöde på 2,8 procent av samtliga som avgett partisvar eller svarat vet ej har gått från S till gruppen vet ej. Det är drygt en tredjedel av S-tappet.
Näst mest, 1,7 (procentenheter) har gått från S till MP. Bara 1,2 (procentenheter) har gått från S till M. En sjättedel av totala S-tappet har alltså gått till M. Och ser man till hela alliansen har bara en fjärdedel av S-tappet gått till den.
Av de väljare som S (netto) förlorat har drygt två tredjedelar gått till övriga två rödgröna partier (MP och V) eller till gruppen vet ej.
Detta understryker att trots att det gått dåligt för S har inte så många väljare lämnat S för de borgerliga partierna.
I undergrupperna finns ett hav av fakta, ur vilket det går att fiska upp några. Av S-tappet har en del skett bland arbetarna. Där har S minskat, från 52,5 procent i maj till 46,1. Andelen vet ej låg med 22,8 procent över rikssnittet i maj. Den ökade 1,4 procentenhet till 24,2.
Bland LO-medlemmarna var siffrorna liknande: S från 54,0 procent i maj till 48,5.
S tappar även i TCO och SACO, fastän utgångsstödet är lägre. Från 30,3 till 25,7 i den förra respektive från 20,5 till 15,6 i den senare.
Andelen i gruppen vet ej är lägre i TCO- och SACO-grupperna, mellan elva och 13 procent, och minskade i den senare. I SACO gick MP om S när partiet ökade från 18,4 procent till 20,4.
Det verkar som om S tappar till MP bland välutbildade väljare, medan tapp till gruppen vet ej är vanligare bland arbetare.
Scb:s statistik bekräftar även att M har stor framgång bland väljare som har det bra. M har högt stöd bland dem som har hög inkomst. M har även högt stöd bland de som äger sin bostad, villa eller bostadsrätt. M har för övrigt högre stöd bland män än bland kvinnor.
M har en hög andel väljare som röstade på partiet 2010 som skulle rösta på det igen om det vore val. Den röstviljan är lägre för S, ett tecken på partiets problem.
Fram träder bilden av en väljarkår som är tudelad, i en borgerlig och rödgrön del. Den borgerliga har inte vunnit just något på S-krisen och har rent av backat sedan valet. Den rödgröna delen har ökat sitt stöd sedan valet, genom att MP ökat mycket.
S-sympatisörer (i våras och i valet 2010) som är missnöjda har främst gått till gruppen vet ej, troligt valskolk om det vore val, eller till övriga rödgröna partier.
Sverigedemokraterna kan försvåra för både borgarna och de rödgröna att nå egen majoritet. Partiet är troligen mer benäget att släppa fram en borgerlig minoritetsregering än en rödgrön. Detta även om de rödgröna partierna skulle få lika många, eller mer, mandat i riksdagen än de borgerliga.
Så skulle det bli om Scb:s mätning var valresultat eftersom KD skulle åka ur riksdagen.
Robert Sundberg
