Konferensen Folk och Försvar startade på söndagen, i Sälen. ”Elit och Försvar” vore lämpligare namn. För en elit av generaler, politiker, journalister och industriföreträdare möts.
Vad gäller ”Försvar” har det genomgått en förändring. Nu är värnplikten avskaffad och vi har yrkesarmé. Den ska, enligt beslutsfattarna om än med svagt folkligt stöd, vara verksam utomlands.
En artikel i Svenska Dagbladet i går avslöjade att det tar lång tid att mobilisera yrkesarmén, trots att ett motiv till införandet var att den skulle vara snabbare att mobilisera än värnpliktsarmén.
Vissa delar av försvaret går att mobilisera snabbt, som några hundra soldater, några Jasplan och marinbåtar. Men så var det också på värnpliktstiden, eftersom en del värnpliktiga hade beredskap, 20 på varje regemente. Och incidentberedskapen gjorde att det fanns stridsflygplan med piloter tillgängliga.
En sak som är sig lik, oavsett om vi har värnplikt eller yrkesarmé, är försvarsindustrin. Den är alltid stark.
Det beror på att den har kraft att hävda sig, genom sina resurser och kontakter med makthavare och höga militärer. Att tillverkare av stridsflygplan med mera kan organisera sig och påverkar de som belsutar om beställningar av deras produkter förstår alla.
Några som har svårt att organisera sig är folkförsvaret, de som vill ha en folklig förankring av militären. De är sådana som tycker det är viktigt att utrusta folk med uniform och handeldvapen för att slå tältläger och gräva skyttevärn i händelse av orostider. Sådana som pläderar för det vill ingen finansiera.
Möjligen att slå läger i Afghanistan för att försvara Sverige kan få resurser till förespråkare. Detta eftersom politiker finner att sådant är modernt eller i linje med internationell uppslutning eller att ställa upp i kampen mot terrorismen.
När försvaret minskar i anslag räcker pengarna inte långt. Om försvarsindustrin får som den vill, genom att politiker lyssnar på dem, blir det inte mycket kvar av det lilla försvar som finns.
Killarna (gubbarna) och tjejerna (tanterna) på Folk och Försvar har mycket att fundera på. På sin konferens har de aldrig behövt bo i tält med vedkamin och ätit mat, kanske ärtsoppa, från kronans snuskburk. När värnplikten upphört är risken noll.
Men var lugn! Försvarsindustrin har säkert något gott att bjuda på.
ROBERT SUNDBERG