Dagens Nyheter hade i förrgår ett reportage. Det handlade om de senaste 30 årens utveckling av befolkningen i landets kommuner. Drygt hälften av de 290 kommunerna har minskat i invånarantal.
Sedan 1981 har 142 kommuner ökat i befolkning och 148 minskat. Det har skett samtidigt som Sverige ökat med en miljon invånare.
Rubriken på uppslaget i tidningen var: Glesbygden töms på folk i allt snabbare takt.
I Dalarna är utvecklingen än mer dyster om man anser att många invånare är bra. Tio av länets kommuner har minskat dessa 30 år. Bara fem kommuner har ökat.
Till de senare hör länets två största: Falun och Borlänge. Dit hör även Gagnef, Leksand och Mora. Övriga tio kommuner har minskat.
Av dem som ökat har Leksand ökat mest procentuellt sett, med elva procent. Falun kommer tvåa med tio procent och Borlänge trea med sex procent. Mora och Gagnef har ökat med tre respektive två procent.
I antal invånare har Falun ökat mer än Leksand, med nästan 5 200 invånare. Borlänges ökning har varit drygt 2 700 invånare.
De två största kommunerna har på tre årtionden ökat med nästan åtta tusen personer.
Av de kommuner som minskat har Smedjebacken, Avesta, Vansbro och Ludvika minskat mest, med mellan 17 och 20 procent. Älvdalen och Malung-Sälen har båda minskat med cirka 14 procent.
Det brukar heta att hela landet ska leva. Förr kom parollen ofta från centerpartistiskt håll, men hörs numera sällan från det partiet.
Centern har regerat en tredjedel av de gångna 30 åren, däribland de senaste fem. Hela perioden har partiet ofta styrt i flera av länets kommuner.
Socialdemokraterna har regerat 20 av de senaste 30 åren. Partiet har samma period styrt de flesta kommuner i Dalarna.
Visserligen har en del andra län, exempelvis i Norrland, minskat mer i befolkning än Dalarna. Men det är ändå svagt att Dalarnas kommuner tappat många invånare trots att landet ökat med en miljon invånare.
För 20 och 30 år sedan minskade Dalarnas befolkning främst genom att många, främst ungdomar, flyttade från länet. De senaste tio åren beror folkminskningen främst på att det är lägre antal som föds än som dör. Bara i Falun och Borlänge är det i regel fler som föds än som dör.
• • •
I kampen i USA om vem som ska bli Republikanernas kandidat i presidentvalet kom i går uppgifter om att Rick Perry hoppar av. Han är guvernör i Texas och är den med lägst opinionssiffror inför partiets primärval i South Carolina på lördag. Bara sex procent där stödde Perry i senaste mätningen.
Enligt den låg ledaren Mitt Romney, före detta guvernör i Massachusetts, på 33 procent. Hans stöd har stagnerat. Det beror troligen på att han har kritiserats hårt den senaste veckan, från de andra kandidaterna.
Romney har även hamnat i skottgluggen beroende på sin deklaration. Det har debatterats om den ska publiceras nu eller i april. Romney är väldigt rik och tjänar bra, men uppges betala bara 15 procent i inkomstskatt. Det är lägre än vad normala inkomsttagare i USA betalar i skatt.
Den som ökat stödet sista veckan är främst Newt Gingrich, före detta talman i representanthuset. Han fick 23 procent i senaste mätningen och har halverat Romneys försprång från 19 procentenheter till tio.
Trea ligger Rick Santorum, före detta senator från Pennsylvania, på 16 procent. I går kom nytt besked om det första valet, i Iowa, som kontrollräknats. Där vann Romney med mindre än tio röster före Santorum.
Men kontrollräkningen visar att Santorum fick flest röster. Detta väntas gynna Santorum, eftersom det därmed är han som vann den första staten i nomineringsprocessen. Det är symboliskt viktigt.
Ledamoten i representanthuset Ron Paul ligger fyra på 13 procent.
Att Perry hoppar av väntas gynna främst Gingrich. Men Romneys ledning är stor så mycket talar för att han vinner på lördag.
Anhängarna till Gingrich och Santorum har ungefär samma åsikter. De ligger mer till höger än Mitt Romney. Tillsammans är stödet för Gingrich och Santorum större än för Romney. Ändå ser Romney ut att gå mot seger såväl i South Carolina, som i Florida där nästa primärval är.
Därmed går Romney i rask takt mot seger i sitt parti totalt sett. Om inte ytterligare en, eller två, kandidater hoppar av blir det Romney som möter Obama i presidentvalet.
• • •
På söndag är det presidentval i Finland. Det landets president har numera inte så mycket makt som för några årtionden sedan då det sades att Finland hade Europas mäktigaste president näst efter Frankrike. Ändå har landets president ännu mer makt än i flera andra republiker.
Val i Finland på alla nivåer innehåller en hög grad av personval. Det gäller särskilt i presidentvalen.
I 30 år har landet haft tre socialdemokratiska presidenter, trots att det är konstant borgerlig majoritet i Finlands väljarkår. Det beror på att de socialdemokratiska kandidaterna kunnat vinna valen i hög grad tack vare sina personliga förtjänster.
I årets val ser det ut att bli annorlunda. Den socialdemokratiska kandidaten, Paavo Lipponen, ligger på knappt tio procent i undersökningarna.
Lipponen är därmed långt efter ledaren, Sauli Niinistö, från Finlands moderater, Samlingspartiet, på knappt 40 procent.
Flera andra kandidater ligger dessutom bättre till än Lipponen. Paavo Väyrynen från Centerpartiet ligger tvåa på drygt 15 procent enligt de flesta mätningar.
Om ingen kandidat får minst 50 procent blir det en andra valomgång den femte februari mellan de två kandidater som har fått flest röster. För första gången på 30 år ser det ut som om den socialdemokratiske kandidaten inte blir en av dem.
Totalt ställer åtta kandidater upp i valet, varav tre heter Paavo. Den tredje Paavo heter Arhinmäki i efternamn och representerar Vänsterförbundet, Finlands motsvarighet till Vänsterpartiet.
Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se
