I USA försöker demokraten Barack Obama bli omvald som president. Och Republikanerna är sedan tredje januari i en process att utse presidentkandidat. Bara fyra kandidater återstår i fältet.

I lördags såg förre guvernören i Massachusetts, Mitt Romney, ut att ha kopplat ett grepp om nomineringen i och med seger i ett val i Nevada.
Dessutom hade Romney vunnit i Florida 31 januari. Och tvåa i Florida och Nevada har den förre talmannen i representanthuset Newt Gingrich kommit. Bara i South Carolina, grannstat till hemstaten Georgia, har Gingrich vunnit.
Men så kom tisdagens val i tre stater i mellanwestern: Colorado, Missouri och Minnesota. I de vann den kandidat som legat trea eller fyra i valen i Florida, Nevada och South Carolina, Rick Santorum.
Han kampanjade inget i Nevada utan fokuserade sig på de tre staterna i mellanwestern. Det gav utdelning.
Santorum har högerkonservativ profil. Det gillas av Republikanernas kärnväljare, som i dessa stater ofta är med i högerinriktade tepartyrörelsen.
Romney har svårt att vinna partiets kärnväljare. De vill hellre ha Rick Santorum eller Newt Gingrich.
Nu fortsätter kampen minst till supertisdagen sjätte mars. Romney har ännu god chans att bli Republikanernas kandidat så länge Santorum och Gingrich splittrar den majoritet av Republikanerna som inte vill ha Romney.

Euro
Den Europeiska Centralbanken, Ecb, är beredd att skriva av lån till Grekland, meddelades det i går.
Signalen är bra eftersom den ensidiga inriktningen på att Grekland snabbt ska minska sina underskott genom nedskärningar bara trycker ned den grekiska ekonomin djupare i krisen.
Grekland har hamnat i skolboksexemel 1 A där nedskärningar i den offentliga sektorn, som sänkta löner för statsanställda, leder till minskad köpefterfrågan. Det ger minskad försäljning av varor och tjänster och minskade skatteintäkter, även om den ineffektiva skatteindrivningen förbättrats något.
Det ger lika stora eller större underskott än tidigare, trots minskade statliga utgifter. Det var denna nedåtspiral i lågkonjunktur som ekonomen Keynes visade kunde brytas med offentliga satsningar. Grekland skulle alltså behöva satsa sig ur krisen, genom offentliga investeringar.
Grekland behöver inom kort pengar i form av utbetalningar från EU. Om avskrivningarna av Ecb, samt de lån som banker gett, hjälper Grekland återstår att se. Om Grekland i längden kan vara kvar i eurozonen är o-klart.
I EU måste politikerna fråga sig dels om denna union har råd att låta så många människor att inte arbeta, dels vad staterna och EU kan göra för att satsa sig ur krisen och inte bara skära ned.

fackavtal

Parterna på arbetsmarknadens industrisektor har kommit fram till ett nytt avtal som gäller vid lågkonjunkturer. Det går ut på att det finns mellanting för löntagaren mellan arbete och uppsägning.
Det ska gå för företag att ha de anställda jobbandes fyra eller tre dagar i veckan i en konjunktursvacka. Då behöver arbetsgivaren inte säga upp de anställda, utan kan ha kvar dem en tid. Helst till då konjunkturen vänder uppåt.
Den anställde får då visserligen mindre arbetstid och mindre i lön. Men den har kvar sitt jobb och slipper bli uppsagd.
Arbetsgivaren slipper dyr och tidskrävande nyrekrytering när konjunkturen vänder uppåt. De senaste femton åren har ju visat att konjunkturerna, särskilt för industrin, kan svänga snabbt upp och ner.
Det är bra att parterna på arbetsmarknaden kan komma överens om avtal av detta slag. I andra länder regleras mycket på arbetsmarknaden via lagar. Sverige avviker från det genom att arbetsgivare och fack kommer överens om nästan allt gällande det som berör dem.

Robert Sundberg