Utbildningsminister Jan Björklund (FP) tänkte högt i går. Han funderade över en enkel, kort yrkesutbildning på gymnasienivå. Detta för att fånga upp de ungdomar som inte klarar av gymnasiets treåriga utbildning, som har teoretiska inslag.
Problemet med det Björklund pratar om är att vi skulle få ungdomar som gått en förenklad gymnasieutbildning och inte blir konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. De skulle sakna viktiga kunskaper i svenska, engelska och matematik.
Det är ett allvarligt problem att många unga inte orkar gå gymnasiet. Men så har det alltid varit. Möjligen har andelen stigit de senaste årtiondena när de tidigare tvååriga yrkesinriktade utbildningarna förlängdes till tre år.
Samtidigt har samhället blivit mer avancerat. Kunskaper i svenska, matematik och engelska behövs för att klara sig. De behövs även mer än förr i yrken som man får efter yrkesutbildningar.
Exempelvis de som gått fordonsteknisk linje (hette det förr) kommer inte bara att skruva i tändstift på en Volvo amazon utan via datorteknik avläsa fel på nya bilar och avhjälpa felen. Datorerna innehåller engelska begrepp samt siffor. Instruktioner i manualer kan vara på svår svenska, eller engelska.
Yrken som fordonsmekaniker, rörmokare, elektriker och andra som förknippats med yrkesutbildningar kräver mer av sina utövare vad gäller svenska, eneglska och matematik.
Att, som Björklund resonerar om, införa en enklare yrkesutbildning där bara vissa, praktiska, moment läses riskerar bli en återvändsgränd. Visserligen skulle antalet som inte går ut gymnasiet minskas genom att en sådan utbildning fångar upp en del av dem. Men de får då en utbildning som ger dem svagare konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Med Björklunds utspel har regeringen fått ännu en pratminister, efter statsministerns funderingar om pensionering vid 75 år. Utspelet är nämligen bara en lös fundering och inget konkret förslag som regeringen avser att lägga till riksdagen.
Det är även oklart om Björklunds fundering är något regeringen står bakom eller bara en folkpartistisk tankegång. I det senare fallet skulle FP-ledaren sakna stöd i sin regering.
Och det är intressant att Folkpartiet, med sin taditionellt starka ställning bland lärare, kommer med idéer om gymnasieutbildning med lägre kunskapsinnehåll.
På ett sätt är det att ge upp målsättningen att med alla medel förmå ungdomar att klara sig igenom gymnasiet, i detta fall yrkesinriktade utbildningar (som traditionellt lett till en viss, ofta praktisk, typ av jobb).
Mer ansträngningar måste göras för att förmå fler ungdomar att ta sig igenom de utbildningar som finns, med hjälp från lärare. Sådant kostar, i form av mer anslag till högre lärartäthet. Det verkar som om Björklund inte vill göra den ansträngningen, utan ger upp hoppet om att alla ska få bra gymnasieutbildning.
Robert Sundberg
