Bensinpriset når rekordnivåer på 15 kronor per litern. Även priset på diesel är högt.
Plånboken utsetts därmed för påfrestningar för de som har nödvändiga resor att göra med bil, exempelvis pendla till arbetet där kollektivtrafiken inte kan användas. Detta antingen för att den inte är tillräckligt utbyggd eller för att arbetstiderna är sådana att de inte passar ihop med resor med kollektivtrafik.

Folk lär se över om alla bilresor är nödvändiga eller om man kan dra in på vissa av dem. När det var en nedgång i konjunkturen hösten 2008 och merparten av 2009 minskade trafiken på vägarna lite grann. Olyckorna i trafiken minskade ännu mer, till lägsta nivån på över 50 år. Det återstår att se om en liknande effekt kan ske nu.
 
*
 
Priset på bränsle sjunker nog inte igen i första taget. Flera faktorer med kopplingar till internationella oroshärdar sätter stopp för det.
En uppenbar är det omfattande våldet i Syrien, från ledaren al-Assads regim mot stora delar av landets befolkning. Det ger en instabilitet i Mellersta östern.
Staden Homs utsattes i går för omfattande beskjutning från regimen med artilleri och raketer. Och proviant, läkemedel och annan livsviktig utrustning har svårt att forslas in eftersom regimen omöjliggör det.
En annan faktor är det ansträngda läget mellan Iran och omvärlden, främst USA och dess allierade: EU-länderna och Israel. Iran, under ledning av president Ahmadinejad, har ju ett program för anrikning av uran som sedan kan användas till att tillverka kärnvapen.
De USA-ledda länderna tycker inte om att Iran håller på med denna verksamhet och är därför i en process att införa sanktioner, exempelvis ekonomiska. Iran anser sig dock ha rätt att bedriva verksamhet med urananrikning. Iran har nu inlett blockad mot sex EU-länder gällande oljeexport till dem från Iran.
Vid det smala Hormuzsundet till Persiska viken, där en stor del av världens oljeexport går, har det i flera månader rått ett spänt läge. Iran har hållit flottövningar där och USA har flyttat fram flottenheter för att markera sundets status av internationellt vatten där båttrafik ska kunna ske.
 
*
 
Kanske har svenskarna råd att betala de högre bränslepriserna. De har nämligen ett större kapital sparat på bankkonton än på länge. Sedan 2005 har det fördubblats till drygt 1 100 miljarder kronor. Det har i och för sig gått ut över sparandet i aktier, som netto minskat med 50 miljarder kronor de senaste två åren.
Ändå får bankerna kritik för att deras sparräntor är låga, till skillnad mot deras höga bolåneräntor som inte sänks lika mycket som riksbankens räntesänkningar. Bankerna höjer därmed sina vinstmarginaler, så att de är runt 15 procent av omsättningen eller runt 15 miljarder kronor per år och bank för de fyra stora bankerna. Ytterst få industriföretag har 15 procents vinstmarginal år efter år.
Naturligtvis är det så att det är skillnader mellan olika individer hur mycket de har sparat på bankkonton eller bostadslånat av bankerna. På samma sätt är det med att ha råd med de högre bränslepriserna. De som har bidragit till det ökade sparandet kanske har råd, medan andra med lägre ekonomiska marginaler inte har det.
 
*
 
I dag går den tredje deltävling av stapeln i Sveriges televisions (Svts) Melodifestivalen i Leksand. Eller Mello, som yngre personer kallar evenemanget.
Det är bra att det statliga public service-tv-bolaget har Melodifestivalen i sitt utbud. Svt ska nämligen inte bara sända program som är så kallat smala, med ämnen som inte intresserar så många tittare. De är program som ratas av kommersiella kanaler som främst sänder program som försöker nå många tittare, eller särskilda grupper av tittare. Detta för att få publik till den reklam som sänds i programmens avbrott.
Svt måste nämligen få legitimitet för sin existens och finansiering genom att sända ett antal program som når mångmiljonpublik. Melodifestivalen, med deltävlingar som den i Leksand, är ett sådant. Några andra är Allsång på Skansen och Så ska det låta.
 
*
 
I Tyskland avgick presidenten, Christian Wulff från det borgerliga partiet Cdu, i går. Han var partikamrat med förbundskansler Angela Merkel. Merkel drev att han skulle bli president en gång i tiden.
Wulff ställning blev ohållbar när åklagare ville utreda om presidenten kan ha begått brottsliga handlingar och ville att presidentens rättsliga immunitet skulle upphävas.
Merkel vill nu att en ny president tas fram i samförstånd med oppositionen, främst Socialdemokraterna.
Tysklands president har inte så mycket makt, mest vid ceremonier och som symbol för staten. Liknande gäller för en del andra länder, exempelvis Island eller Israel.
De flesta republiker har en sådan typ av president. Ganska få republiker har mäktiga presidentämbeten, som USA och Frankrike.
 
Robert Sundberg