Den stora berättelsen från 1960-talet innehåller många stora segrar. Låt oss uppehålla oss vid två ord – leken och upproret. Ju mer tiden går desto starkare blir tanken om ett årtionde som faktiskt var revolutionärt på många sätt. Det handlade om demokratisering och frigörelse. Vi fick en du-reform som syftade till att göra oss till mer jämlika varelser oavsett yrke och ekonomisk maktstatus.

Studenterna gjorde uppror i hela västvärlden. Ungdomsrevolten var oskuldsfull och naiv. Fred, kärlek och förståelse var dess tre hörnpelare. Den hade i grunden ett gott syfte. Kvinnan skulle äntligen släppas ut från kärnfamiljens stängda dörr. Hon skulle ha rätt till egen försörjning och ett eget liv bortom familjen. Även för kulturen var 60-talet ett mycket viktigt årtionde. Det var då som barnbokslitteraturen började tas på större allvar. Plötsligt omfattade kulturdebatten även barnböckerna.
Diskussionerna var livliga. Man ifrågasatte varför det inte fanns någon professor i barnlitteratur. Varför saknades det forskning på området. Kunde man skriva om vilka ämnen som helst? Den traditionella barnboken utsattes för hård kritik. Den ansågs syssla med falsk idealisering och även konservera gamla könsroller. Nya författarideal tog plats i utgivningen. Det handlade om mer realistiska skildringar men här fanns även plats för dess raka motsats –fantasin flödade.

I en nyutgiven bok ”Bilderboksretro” (Rabén Sjögren) kan man ta del av det aktuella årtiondets utgivning. Det är Lisa Bjärbo och Susanna Hellsing som grävt fram och gjort urvalet i boken. Här delar bland annat Knyttet, Babar, Totte, Teskedsgumman, Lilla Anna och Långa farbrorn på det gemensamma sidutrymmet.
Antologin förvandlas till en nostalgisk resa men påminner oss också om att varje samhälle behöver sina revoltörer och en vitaliserad kulturdebatt.
Barnbokslitteraturen får allt som oftast stå i skymundan för vuxenlitteraturen. Det är beklagligt av flera skäl. Barn- och ungdomsförfattare får oftast finna sig i att förbli ganska anonyma i det kändisfixerade mediala samhället. Hur många känner exempelvis igen Martin Vidmark på en bild? Han är i dag en av de mest lästa barnboksförfattarna i landet

Nå, jag är i dag glad över att kunna erbjuda ett uppslag med barnbokslitteratur. Det kommer i fortsättningen att vara ett återkommande inslag i slutet av varje månad på DD:s kultursidor. Jag får hjälp av proffs på området – nämligen barn- och ungdomsbibliotekarier över hela länet.
Behovet av motbilder och framför allt motord växer för varje dag i kampen om vilket samhälle vi skapar.
Ännu ett nej som blev ja. Socialdemokraterna och regeringen är överens om vad som krävs för att Sverige ska delta i EU:s finanspakt.

Ulf Lundén