Familjen i Atlanta. Jobbet och livet i Newark.
Johan Hedbergs liv som NHL-målvakt är en splittrad historia med familjen 140 mil bort.
– Det är ett värdelöst liv på många sätt och vis och det finns mycket tid att döda, säger han.
Johan Hedberg kallar fjolårets tvårumslägenhet i Newark för en "mycket effektiv bostad": En lagom stor golvyta för en ensam person som väldigt spartanskt möblerats med en soffa, bord, säng, tv och ett antal uppblåsbara madrasser för besökande familjemedlemmar och vänner.
Det är en anledning till att han rangordnar förra säsongen som en av de tuffaste under den tio år långa NHL-karriären.
En annan är att familjen fortfarande var kvar i villan i Atlanta.
– För mig – och för dem också, hoppas jag – var det tufft. Familjen är det viktigaste för mig och det är klart att det sliter att vara ifrån varandra, säger Johan Hedberg.
Dagar av tomhet
I stället för att skjutsa barnen till skolan och delta i andra familjeaktiviteter, fylldes dagarna av tomhet.
Den 38-årige Hedberg kom hem till lägenheten, kastade sig i soffan och i stort sett väntade ut timmarna till att det skulle bli en ny dag.
– Så som jag levde när jag var 18 år och inte hade några barn, det upplevde jag igen. Var det match så löste sig allt av sig själv, men annars blev det väldigt långa dagar, säger han.
TT: Vad gjorde du för att döda tid?
– Jag pluggade ledarskap vid ett amerikanskt universitet och läste många böcker – sådana som får dig att tänka till och ger dig tankar och idéer som du inte hade förut – för att utveckla mig själv som människa. Sedan tycker jag om att tänka, fundera på frågan om livet och varför saker är som de är, säger han.
– Det blev också lite lek med Jacob Josefson och Mattias Tedenby. Vi spelade en hel del tv-spel och hade jättekul ihop, men det är inte något liv som jag är van vid.
TT: Varför tog du inte med familjen?
– Ett år kändes som för kort tid för att riva upp familjen från en trygg tillvaro med skolor, hus och vänner till en väldigt osäker tillvaro i Newark. Vi har flyttat runt många gånger tidigare, men nu var det lättare om jag ensam bröt upp och de stannade kvar.
Kort process
Hedberg beskriver processen fram till beslutet som okomplicerad, att det var ett vuxet beslut som bestämdes efter en kortare diskussion med hustrun Pernilla, som han varit ett par med sedan 1991.
– Min fru är nyckeln i allt. Skulle hon säga att hon inte vill något mer, då skulle det inte funka. Så länge hon säger att jag kan köra på, fortsätta med min dröm, då funkar mitt liv, säger han.
Och trots att livet inte har den form som han önskar valde Hedberg ändå att förlänga kontraktet med New Jersey med år till och därmed vara ytterligare en säsong ifrån familjen.
– När jag kom hem till Sverige kände jag att jag inte var klar med hockeyn. Det fanns mer att ge. Att lägga av – som var ett alternativ – och sedan få känslan av att det var fel beslut, det hade inte känts bra, säger han.
Dröm att uppfylla
Sedan finns det ytterligare en dröm att uppfylla i karriären.
Efter att ha "knackat på dörren" – som Hedberg säger – med Pittsburgh Penguins och semifinal-förlusten mot New Jersey Devils 2001, vill han nu vinna Stanley cup.
– Det året gav mersmak. Jag skulle jättegärna gå jättelångt i ett slutspel. Det är skitroligt att spela slutspelshockey och det vill jag göra igen. Jag vet att jag har en bra chans att gå långt med New Jersey, säger han.
Anders Wallin/TT
