Patrik Sjöbergs berättelse chockade Sverige.
Själv har han chockats av mejlen från andra offer.
– En del är så fruktansvärda att läsa.
Båstad
Efter Patrik Sjöbergs avslöjande i boken Det du inte såg har flera andra före detta friidrottare trätt fram och berättat att de blev utnyttjade av tränaren Viljo Nousiainen.
Samtidigt har Sjöberg, via sin hemsida, tagit emot många mejl från okända personer som blivit utsatta för övergrepp av idrottsledare. Den äldste som har hört av sig är 90 år.
Många ser chansen
– Boken har fått en annan innebörd än jag hade räknat med från början. Jag ville berätta min historia, kunde det hjälpa någon så var det fantastiskt. Nu märker man att många andra ser chansen. Väldigt många berättar att de har bestämt sig för att söka upp sina gamla ledare, andra att de ska berätta för sin familj för första gången, säger han.
Sjöberg svarar på så många brev han hinner.
– Är de unga försöker jag leda dem till Bris. Till de äldre skriver jag att de kanske ska gå och prata med någon. Jag har insett att jag själv gjorde min egenterapi genom idrotten där jag fick ut väldigt mycket aggressioner mot Viljo.
Kort efter Patrik Sjöbergs avslöjande startade Bris och Riksidrottsförbundet (RF) en telefonlinje dit man kan vända sig med frågor om sexuella övergrepp inom idrotten.
Vill se fler åtgärder
Men Sjöberg vill se fler åtgärder. På DN Debatt lanserade han och Lars Arrhenius, Barn- och elevombud vid Skolinspektionen, nyligen ett förslag om ett idrottsombud som ska kunna agera mot idrottsföreningar som inte gör tillräckligt för att stoppa pedofiler. Dessutom vill han se en lagändring som möjliggör för klubbar att göra utdrag ur belastningsregistret innan en ny ledare anlitas.
– Då säger folk att det inte hjälper mot dem som inte tidigare är straffade. Nej, självklart, men nu finns det tränare som varit dömda både en och två gånger som bara flyttat till nästa stad och börjat med handboll i stället för innebandy.
Patrik Sjöberg var rebellen med det långa håret och de kaxiga uttalandena som blev bäst i världen på höjdhopp. Genom boken har svenska folket fått en annan bild av honom.
– Folk kanske trodde att jag var den sista som skulle bli utsatt för det här. Rent imagemässigt passade jag inte in i bilden av den utsatte. Jag tror att det har gjort att det är lättare för tjejer och killar att berätta om det här. På stan kan det komma fram killar som blinkar och säger ”been there”.
Petter Nilsson/TT