OS-drömmen lever i Jämtland.
Trots tre misslyckade försök tidigare funderar Östersund/Åre på att söka vinterspelen 2022.
Men i så fall krävs, bland annat, ett stort antal nya hotellrum.
fakta
n 2012 Sommar-OS i London, Storbritannien.
n 2014 Vinter-OS i Sotji, Ryssland.
n 2016 Sommar-OS i Rio de Janeiro, Brasilien.
n 2018 Vinter-OS i Pyeongchang, Sydkorea. (TT)
OS härnäst
Det är dock långt kvar till ett beslut om att söka. Sveriges olympiska kommitté (SOK) har ännu bara inlett arbetet med att tillsammans med Östersund/Åre se över vad som krävs. Man ”söker” vidare, men det är inte alls säkert att man ”ansöker”, som SOK:s ordförande Stefan Lindeberg uttrycker det.
Den svåraste nöten att knäcka kan bli logifrågan. Det krävs en enorm boendekapacitet för att ro ett OS i land.
– Det är uppenbart att det i nuläget inte finns en chans att sluka det enorma behov av logikapacitet som ett OS kräver i dag, säger Lindeberg.
Annsofie Andersson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Östersund. Hon är medveten om problemet.
– Folk måste ha någonstans att bo och kommunen bygger ju inga hotell. Vi har pratat om hur det exempelvis skulle vara med ett sporthotell uppe vid skidstadion, men det är i så fall en fråga för näringslivet, säger hon.
Östersunds kommun håller på att utreda vilka investeringar som behöver göras vid skidstadion inför ett skidskytte-VM 2017.
Staden har just avslutat en SM-vecka för 15 olika idrotter, men ett OS kräver mångdubbelt större satsningar på anläggningar. Oron för att bygga stora arenor som sedan står tomma hoppas hon delvis att det går att stilla med hjälp av olika mobila lösningar.
Jämtarna behöver också ett brett stöd om det ska kunna bli någon OS-ansökan.
– Idrotten med Riksidrottsförbundet och SOK måste ställa upp, men också näringslivet både regionalt och nationellt. Det är ju landet Sverige som söker, säger Andersson.
Inom det lokala näringslivet har man inte diskuterat frågan.
– Men om spelen hamnar i Jämtland 2022 skulle det innebära ett enormt uppsving för regionen under flera år, tror Rolf Larsson, som sitter i företagsledningen för Diös fastigheter AB.
Ändå är han klart tveksam till en ny ansökan. Uppsvinget åren innan spelen skulle följas av en baksmälla efteråt, tror han, och pekar på Lillehammers bekymmer att utnyttja sina investeringar som ett avskräckande exempel.
– Tyvärr är jag lite skeptisk utifrån den ekonomiska aspekten. Rent idrottsligt skulle det vara jätteroligt men jag tror inte man får ihop ekonomin, säger han.
Diskussionerna fortsätter mellan SOK och företrädare för Östersund/Åre. Om det sedan blir någon ansökan till slut återstår att se.
– Det räcker inte med att man själv har en bra idé, man måste även vinna en budgivning i hårdaste internationell konkurrens, säger Stefan Lindeberg.
Thomas Eriksson/TT
fakta
n 1984: Göteborgs ansökan om olympiska vinterspelen 1984. Åkte ut i första omgången. Sarajevo 31, Sapporo 33, Göteborg 10. I andra omgången vann Sarajevo 39 mot 36.
n 1988: Faluns ansökan om olympiska vinterspelen 1988 tillsammans med Åre. Förlorade i sista röstomgången mot Calgary 48 röster, Falun 31. Andra städer: Cortina.
n 1992: Faluns ansökan om olympiska vinterspelen 1992 tillsammans med Åre. Var med till sista röstomgången. Albertville fick då majoritet 51 röster, Sofia 26 och Östersund 9. Andra städer: Lillehammer, Norge, Cortina, Italien, Anchorage, USA och Berchtesgaden, Tyskland.
n 1994: Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen tillsammans med Åre. Förlorade till Lillehammer i sista rundan 39–45. Andra städer var Sofia, Bulgarien samt Anchorage, USA.
n 1998: Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen tillsammans med Åre. Utslagna i tredje röstomgången. Nagano 36, Salt Lake City 29 och Östersund 23 röster. Andra städer: Jaca, Spanien och Aosta, Italien.
n 2002: Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen tillsammans med Åre. Salt Lake City fick majoritet i första valomgången: Salt Lake 54, Östersund 14, Sion 14 och Quebec 7 röster. (TT)
Svenska försök att få vinter-OS
fakta
n Almaty/Astana, Kazakstan.
n Split/Moser, Kroatien.
n Tahko, Kuopio och Helsingfors, Finland.
n Nice, eller Toulouse, Frankrike.
n München, Tyskland (tveksamma efter förlusten om 2018).
n Denver, USA.
n Reno/Lake Tahoe, USA.
n Salt Lake City, USA.
n Davos och S:t Moritz, Schweiz (även Bern, Valais, Genève).
n Oslo, alternativt Stavanger/Bergen/Voss, Norge.
n Zakopane och Krakow, Polen.
n Brasov och Prahovadalen, Rumänien.
n Barcelona/Pyrenéerna, Spanien.
n Lviv/Karpaterna, Ukraina. (TT)
Orter som vill arrangera OS 2022
