Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Är de oskyldiga är det förfärligt”

Annons

Justitekansler Göran Lambertz såg söndagens dokumentär om 70-talets mordbränder och de som dömdes för att ha anlagt dem. Berättelserna om hur de dömda erkänt vad de nu säger sig oskyldiga till för att slippa häkte har fått Lambertz att reagera.
- Är de oskyldiga är det förfärligt. Det är möjligt att jag kommer att agera, säger Lambertz.

Göran Lambertz inledde sin period som Jutistiekansler med att initiera en kartläggning av felaktigt dömda i Sverige. Det resulterade i en rapport som riktade kritik mot för låga beviskrav i framför allt narkotika- och sexualbrottsmål.
Mot den bakgrunden var temat i Hannes Råstams SVT-dokumentär ”Varför erkände dom” av speciellt intresse för Lambertz.

Promemoria

Åtta tonåringar hade erkänt och i några fall dömts för brott de nu säger sig vara helt oskyldiga till. Vad han såg fick honom också att fatta pennan.
- Jag skrev en promemoria om mina intryck. Vad jag ska göra med den har jag inte bestämt mig för än. Jag vill fundera både på vad som kan och vad som eventuellt bör göras, säger Lambertz.

Undvika risker

Falska erkännanden är inget stort och känt problem i Sverige. Göran Lambertz känner inte till något exempel likande vad de inblandade i falubränderna berättade om. Vad Lambertz såg fick honom ändå att inse faran.
- Man måste inom rättsväsendet vara väldigt uppmärksamma på att falska erkännanden kan förekomma.
Polisen måste tänka på det och se till att undvika riskerna för det, speciellt när det gäller unga människor.
Trots det de dömda berättade drar sig Göran Lambertz för att kritisera poliserna i filmen.
- De svarade i allt väsentligt klokt och bra på frågorna. Sen är det ju så att om de erkänt fast de inte är skyldiga så är något fel. Då har det tryckts på för hårt eller kanske lovats för mycket som gjort det frestade att erkänna. Jag vet idag inte hur vanligt det är inom polisen att man gör det, säger han.

Forskning?

En granskning just av polisens förhörsmetoder är en möjlig åtgärd för JK-ämbetet. En annan är att låta kartlägga domar i mål där erkännanden återtagits.
- Jag vet inte om det ska göras här eller om det ska läggas på Riksåklagaren. Det är möjligt att det i stället är ett ämne för ett forskningsprojekt. Jag vill fundera lite mer på vad jag kan och bör göra innan jag bestämmer mig, säger Lambertz.
De drabbades möjligheter att få full juridisk upprättelse och kanske ersättning för sitt lidande bedömer Lambertz som små.
- Till det krävs nog att den här anonyme personen hör av sig igen och åtminstone kommer med uppgifter som visar att det är han som anlagt åtminstone några av de här bränderna, säger Göran Lambertz.

Resning

Ett erkännande skulle i dag vara juridiskt helt riskfritt. Brotten är för länge sedan preskriberade och den som är skyldig kan varken dömas eller krävas på skadestånd. Problemet är mer moraliskt och socialt - det är pinsamt att erkänna brott och kan få social konsekvenser för både den som erkänner och hans anhöriga.

Undantagsfall

Ett preskriberat mål får egentligen inte utredas alls. Det här är ett fall som skulle kunna vara ett undantag.
- Det skulle gå att utreda exempelvis uppgifter i ett erkännande för att få fram underlag för en resning för någon som blivit oskyldigt dömd, säger Göran Lambertz.

Annons
Annons