Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kaa Eneberg forskar om emigrationen till från Sverige till Sovjet

/
  • En liten ask med minne. Det är allt som finns kvar från Knut Anderssons tid i Karelen. Kaa Eneberg har undan för undan lyft fram en rad personer som emigreade till Karelen på 30-talet och aldrig återvände.Foto: Johnny Fredborg.

Annons

Hur många från Dalarna emigrerade till Sovjet på 30-talet?
Några exempel är kända, men deras öde som försvunna är fortfarande oklart.
I onsdags var Kaa Eneberg i Borlänge för att berätta om Kirunasvenskarna, som emigranterna ofta kallades.

Kaa Eneberg fick av en tillfällighet information om svenska utvandrare som försvunnit i Karelen. Det var för nio år sedan. I dag har hon skrivit tre böcker om de så kallade Kirunasvenskarna, svenskar som emigrerat till sovjetiska Karelen under 1930-talet. Det var i huvudsak svenska kommunister, som skulle göra en god gärning i den socialistiska staten. De kom inte bara från Kiruna. Troligtvis kom flera från Dalarna.
De flesta kom tillbaka, men de blev tysta om sitt liv i Karelen. Några kom aldrig tillbaka. De försvann, ofta avrättade.

Hudins öde okänt

I ett par artiklar för något år sedan skrev Dala-Demokraten om en av de som försvann i Karelen. Han hette Maurits Hudin och kom från byn Tallhed utanför Orsa.
Han reste från sin fru och barn 1932 för att arbeta i Sovjet under två år. Han kom aldrig tillbaka och Kaa har trots ivrigt forskande inte kunnat få reda på vad som hände med Hudin.

Mängder av resor

Eneberg har rest till Karelen vid mer än 25 tillfällen, sen hon den där gången för nio år sedan började nysta i frågorna. Det första skrev hon som artiklar i Dagens Nyheter, där hon tidigare arbetade som journalist.
Nu fortsätter hon att utforska alla hemligheter som ligger begravda. Undan för undan lyckas hon få fram namn på emigranter, och också deras öde.

Kopplingar till Dalarna

I onsdags var hon på Biblioteket i Borlänge för att berätta om emigrationen till Ryssland.
Det finns flera tydliga kopplingar till Dalarna i emigrationen till Karelen. Flera andra än Maurits Hudin hade koppling till Dalarna. Troligtvis finns det fler än de i dag kända emigranterna.

Gillgren ville resa

Maja Clarström från Borlänge berättade i en intervju i Dala-Demokraten, att hennes pappa Bernhard Gillgren redan på 1920-talet ville följa med i emigrationen. Men Majas mor sa nej.

Gylling i Nås

Hjärnan bakom emigration hette Edvard Gylling. Han var en finsk intellektuell, som var aktiv i det socialdemokratiska partiet i Finland, och kom sen att bli de rödas ledare under inbördeskriget 1918.
Han flydde sedan till Sverige och många av de röda flyktingarna från Finland, de landade i Nås i Dalarna. Orsaken var att det i Nås fanns en landsfiskal som hade vänsterpolitiska åsikter. Han hette Olof Lind och han lär ha skrivit in de finska flyktingarna som boende i Nås. De bodde säkert där också en tid, men snart flyttade de vidare till Stockholm.
Gylling kom sen att kallas Kejsaren av Karelen för sitt arbete.



PER EKLUND
0243-920 28
per.eklund@daladem.se










Annons
Annons