Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LISA PEHRSDOTTER: Medierna ska inte bidra till att konservera en orättvis ordning

/

Annons

Du uttalar dig i media. Du är vit man i 50-årsåldern.

I alla fall i 70 procent av fallen är det så.

Hur det ser ut i Dala-Demokraten vet jag inte. Än. Men jag skulle bli förvånad om det skulle skilja sig från hur det ser ut generellt, i såväl svensk som internationell media.

En kan ju räkna.

Det har bland annat gjorts i studien Global Media Monitoring Project, där nyhetsmedier över hela världen är med. I de svenska medier som undersökts är alltså fördelningen 30/70, även om vissa är bättre (Sveriges radio bland annat) och andra sämre. Några siffror: Åtta av tio yrkesföreträdare inom politik och ekonomi/företag är män i det globala nyhetsflödet, flest kvinnor finns det inom området vetenskap och hälsa. Fyra av fem experter som uttalar sig är män. Kvinnor är alldeles extra osynliga i rapporteringen från konfliktoråden, bara 13 procent av dem som uttalar sig från de ställena är kvinnor.

Jaha, kanske du tänker (och det är inte helt osannolikt att du är en vit man i 50-årsåldern, tänker jag fördomsfullt). Är det här ett problem, världen ser ju ut såhär, det är inte så konstigt att det ser ut så i media, kanske du tänker.

Ja, är det här ett problem?

Det är det.

Världen ser nämligen inte alls ut som så.

Och medierna ska inte bidra till att konservera en orättvis ordning.

Som Maria Edström, lektor vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, slår fast i samband med att studien som nämns här ovan presenteras: ”När nyhetsmedier återkommande undervärderar kvinnors åsikter, tankar och handlingar, riskerar de att bli en tillbakahållande kraft som inte främjar en demokratisk, hållbar och rättvis samhällsutveckling.”

Och, om vi vill vara krassare än så: journalistiken blir bättre och det finns pengar att tjäna på att göra nyheter med, om och för både kvinnor och män.

”Börja med det svåraste”, är ett råd från Rättviseförmedlingen som hjälper alla möjliga, inte bara nyhetsredaktioner, med att jobba jämställt. Ring inte första namnet på listan, utan se till att hitta den där kvinnliga ekonomiprofessorn som kan uttala sig om den senaste fabriksnedläggningen eller vad det nu är vi skriver om. Resten löser sig, männen kommer att hitta in i din artikel utan att du behöver anstränga dig.

Det går ju alltså att räkna. Det har bland annat Sveriges radio gjort under många år (och så får de ju bäst resultat av samtliga undersökta svenska medier i den här undersökningen). Räknandet i sig påverkar utfallet. Ska en journalist när veckan börjar närma sig sitt slut titta tillbaka på artiklarna hen skrivit, tv-klippen hen gjort, bilderna hen tagit och vet att målet är en helt jämn könsfördelning så ringer hen kanske inte det första namnet på listan, om det råkar vara en man (och det råkar det ju i 70 procent av fallen vara, som vi just lärt oss). Statistiken hyfsas liksom samtidigt som den görs.

Och det är ju just det som en vill uppnå.

Det är precis det som jag vill att Dala-Demokraten ska uppnå (om vi nu inte redan är där, vilket jag som sagt tvivlar på). Det blir bättre så.

Kastar vi dessutom in fler parametrar blir det ännu bättre. Vi tar det allt eftersom, jag lovar.

Annons
Annons
Annons