Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Alexandru Panican, lektor och författare: "Väljer unga fel?"

+
Läs senare
/
  • – Det är ett glapp mellan det gymnasieskolan levererar och det arbetsmarknaden behöver, säger Alexandru Panican, lektor och författare.
  • Kristina Persson, projektledare, och Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare bägge från Ratio, berättade om Praon som viktigare än någonsin.

Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i Norden samtidigt som företagen inte hittar sökande med rätt kompetens, säger Alexandru Panican, lektor och författare som tillsammans med Ratio, Näringslivets forskningsinstitut, och Lunds universitet skrivit rapporten "Väljer unga fel?"

LADDA NER: Dala-Demokratens nya app från Appstore för iPhone eller i Google Play för Android

– Det finns forskare som säger att det är att Sverige har för höga ingångslöner som gör att företagen inte vill anställda unga utan erfarenhet. Det finns andra forskare som säger att det är svårt för företagen att bli av med en anställd om han eller hon inte producerar tillräckligt. Men jag är av en annan uppfattning.

– Detta är marknadens problem. Däremot är det ett glapp mellan det gymnasieskolan levererar och det arbetsmarknaden behöver.

Det har blivit ett allt större fokus på lärlings- och yrkesutbildning men det har inte lett till några förändringar, man skrapar bara på ytan, säger han.

– Däremot är det en nedvärderande syn på lärlingsutbildning, inte minst från eleverna själva. Och jag ser ingen skillnad mellan olika politiska partier i synen på den här utbildningen.

DEBATT: Företagarna i Dalarna: "Bygg ut lärlingssystemet!"

Nu talar man om att öka "attraktionskraften" och att uppmana unga att välja lärlings- och yrkesutbildningar men man ser inte lärlings- och yrkesutbildningar som en del i utbildningssystemet utan en del i arbetsmarknaden och ett sätt att möta en hög arbetslöshet, säger han.

– Och det sättet att tänka innebär en nedmontering av lärlings- och yrkesutbildningen. Det finns också en idé om att i Sverige ska alla ha samma kunskapsnivå. Då har man missat att många inte vill och inte är intresserade av teoretiskt utbildning.

Yrkes- och lärlingsutbildningen är en del av utbildningssystemet i Tyskland och Österrike på ett helt annat sätt nä i Sverige, betonar han.

– Där får branscher och fack vara med och påverka innehållet i utbildningen, inte bara ge råd som här i Sverige. Här har de inte samma rätt att ange innehållet i utbildningen fast det är de som ska anställda.

Branschen är inte heller helt klar över vad de behöver, säger han.

– Det finns också en oro i samhället för att bli av med duktiga elever. Samtidigt är det arbetsgivarna vill ha duktiga personer som jobbar åtta timmar och sen går hem och pluggar, inte skoltrötta "B-elever."

LÄS MER: Vd:n för Företagarna: "Det måste bli ett slut på den akademiska hetsen!"

Sättet att tänka som nedvärderar yrkes- och lärlingsutbildning producerar också klasskillnader och det är också en nedvärdering av yrkesutbildningen från elevernas egen sida, säger han.

– Elever på den teoretiska utbildningen ser elever på yrkesutbildningen som "medelmåttor." Och så ser också politikerna på dem. De som har "låg nivå" väljer yrkesutbildning. Eleverna själva på yrkesutbildningen ser inte heller med stolthet på sin utbildning utan: "Det fanns ingen annan utväg."

Elever som skulle välja gymnasieinriktning fick svara på 50 olika frågor.

– De är betänkligt att elever som skulle välja teoretiska program förklarade att de skulle ha valt samma om det vetat att de visste att det skulle leda till arbetslöshet.

Yrkesutbildningen har nedmonterats i 100 år, anser han.

– 2016 avsätts 20 miljoner för att höja attraktionskraften. Det finns 290 kommuner i landet. Det ger 60000 kronor per kommun. Det är inte mycket.

– Skola, bransch och frack, behöver mötas i jämlika positioner och diskutera vad parterna kan erbjuda och vad som behövs. Vad är det som efterfrågas och vilken kompetens behövs. Vad kan parterna erbjuda och vad behövs.

Kristina Persson, projektledare, och Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare bägge från Ratio, berättade om Praon som viktigare än någonsin.

– Allt färre svenska elever väljer yrkesprogram på gymnasiet. 2008-2015 har andelen elever som påbörjat en yrkesutbildning minskat från 37 till mindre än 26 procent. Sedan den obligatoriska Praon avskaffades 1994 har tiden minskat från i snitt fyra veckors praktik per elev till cirka tre veckor. .

Svensk skola har under alltför lång tid haft en tonvikt på teoretiska kunskaper som lärs ut i skolmiljö medan praktisk kunskap varit av underordnad betydelse, betonade de.

De tre framträdde under ett seminarium i Galaxen i Borlänge som Gysam och Ratio arrangerade.

DEBATTARTIKEL: "Lärlingssystemet är ett måste"

Annons
Annons
Annons