Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

"Det måste bli ett slut på den akademiska hetsen"

+
Läs senare
/
  •    Karin Torneklint, Anette Risbäck, Stefan Einarsson och Lisbeth Hedin-Sahlin deltog på seminariet Lärlingsutbildning i ett regionalt perspektiv.

– Det måste bli ett slut på den akademiska hetsen. All kunskap är inte akademisk. Vi behöver mer praktiska system inom utbildningen, säger Gûnther Mårder, vd för Företagarna.

LÄS OCKSÅ: Brist på kockar och serveringspersonal

Gûnther Mårder, vd för Företagarna, är bestämd i sin uppfattning när han talar via en videolänk till ett 30-tal politiker, skolledare och företagare under temat Lärlingsutbildning ur ett regionalt tillväxtperspektiv i Lugnetkyrkan i Falun med Lärlingskompassen och Företagarna som arrangör.

Fd regionchefen för Företagarna i Dalarna Karin Torneklint och numera förbundskapten i friidrott är av samma uppfattning.

– Günther har helt rätt. Jag har jobbat med dessa frågor sedan 1997. Alltför många är rädda för att inte tillräckligt med elever går akademisk utbildning. Vi måste tänka om. Vi måste även utbilda inom de smala hantverksyrkena. Varför skall vi bara utbilda till de stora företagen, säger Karin Torneklint, som idag är ordförande i Lärlingsrådet i Dalarna.

Och Günther Mårder talar om en attitydförändring.

– Vi inom Företagarna gillar ett väl utbyggt lärlingssystem där det finns ett samarbete mellan arbetsgivare och skola. Det gäller att ändra attityd till yrkesutbildning. De praktiska momenten i all utbildning är värdefulla och det skall finnas med i all akademisk utbildning, fortsätter Günther Mårder.

Günther vänder gärna blickarna mot Tyskland, som har en lång tradition av lärlingsutbildning och många anser att det är en av anledningarna till deras låga arbetslöshet.

– Utbildningar på 2-3 år och eleverna skriver kontrakt med företagen och finns på plats 3-4 dagar per vecka. Utöver detta har man teoretisk utbildning 8-12 timmar. Vi ser gärna en liknande uppbyggnad i Sverige. Det innebär att eleven kommer snabbt ut på arbetsmarknaden.

Stiftelsen Lärlingskompassen är en organisation som stöder skolor landet runt.

– Vi försöker utveckla lärlingsutbildningen utifrån framgångsfaktorer som vi sett. Idag arbetar vi mot ett 50-tal skolor i landet. Oftast är det ett kommunalt förändringsarbete som gäller. Svensk yrkesutbildning skall attrahera eleven. Företagen ser det positiva i att de kan vara med och påverka och utveckla en framtida medarbetare, säger Stefan Einarsson från Lärlingskompassen och tillika Gymnasiechef i Uddevalla.

Lärlingsutbildning innebär inte att den skolförlagda yrkesutbildningen skall försvinna.

– Den finns kvar. Det är inte självklart för alla vad de vill bli. Några elever behöver mer stöd. Skolan skall alltid finnas till hand oavsett om de går lärlingsutbildning eller skolförlagd utbildning. Lärlingsutbildning är till för elever som vet vad de vill och som vill mer och de får arbete direkt efter gymnasiet. Det är värt att poängtera att man blir lika bra yrkesman om man går den skolförlagda utbildningen som lärlingsutbildningen, poängterar Stefan Einarsson.

I Dalarna lämnar cirka 3000 personer/år arbetsmarknaden.

– Oftast personer med stor yrkeskompetens. Vi måste hitta en nära samverkan mellan skola och näringsliv. Lärlingsutbildning är en bra lösning. Företagen lär känna en person och samtidigt utbilda personen till en framtida medarbetare, säger Anette Risbäck, Kommunalråd i Rättvik.

Rättvik har idag 22 elever i sitt lärlingssystem och det finns inget företag med över 70 anställda. Behovet av kompetens inom hantverksyrkena är stor.

Alla var överens om att lärlingsutbildning är ett måste och något som kan ge skillnad. Statusen på hantverksutbildningen måste förändras.

– Det är inte bara skoltrötta som skall rekommenderas hantverksyrkena. Skulle jag rekommendera en ung person en utbildning idag så skulle det bli ett hantverksyrke. Varför inte rörmokare, säger Karin Torneklint.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons