Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De vill rädda Gagnefs unika och omistliga skönhetsvärden

– Fäbodarnas slåtterängar är för många arter de sista växtplatserna av någorlunda storlek. Slå vakt om dem!
Den uppmaningen riktar Anders Janols till alla ägare och brukare av fäbodar.
– Det handlar om unika och omistliga värden och skönhetsupplevelser, anser han.

Annons

Odens välhävdade äng i Risåsa fäbodar. Lägg märke till de hamlade träden.

Naturskyddsföreningen i Gagnef har hållit årsmöte och bland deltagarna märktes ängsbrukarna Anders Janols och Stefan Olander, som berättade om den hotade mångfalden i fäbodarnas bevarade slåtterängar

Anders Janols berättade om mångfalden i Gagnefsfäbodarnas slåtterängar.

Anders Janols, prisad ängsbrukare och en av landets främsta ängsmykologer, redogjorde för situationen i Gagnef, där det fortfarande finns en handfull välhävdade slåtterängar. Så sent som ifjol utsågs Lennart Hindriks, Odens Olle Eriksson och Pär Hindriks till Årets ängsbrukare i Dalarna för sin lieslåtter av Odens äng i Risåsa fäbodar.

Några färggranna och vackra ängssvampar, från vänster scharlakansvaxskivling, som minskar kraftigt och är rödlistad, gul vaxskivling, lila vaxskivling, som är rödlistad och typisk för hävdade slåttermarker, en nopping utan svenskt namn och en honungsvaxskivling.

Han visade också bilder från ett dussintal Gagnefsfäbodar som han inventerat – och bilder av hotade och vackra ängssvampar.

Stefan Olander visade fotografier från ett fäbodområde han är i färd med att restaurera, bilder som föreställer insekter, skalbaggar, fjärilar och andra arter som är knutna till och beroende av ängen.

En fäbodäng i Gagnef med nycklar och i mitten några brudsporrar.

Frågan som Janols och Olander ställde till åhörarna var hur kan vi bevara dessa unika miljöer?

– Det finns egentligen inget svar på den frågan. Vi kan bara berätta om och visa vad som finns och hoppas att de som äger och brukar fäbodar – eller har gårdstun och ängar hemma i byarna – får upp ögonen för den mångfald och de skönhetsupplevelser som slåtterängen erbjuder, säger Anders Janols.

En av ängens så kallade flaggskeppsarter, fältgentiana.

Han konstaterar att många av ängsväxterna tidigare fanns även i andra miljöer, men att fäbodarna nu är de sista större växtplatserna:

– Landskapet och landskapsvården har förändrats så att om vi inte slår vakt om mångfalden i fäbodarna riskerar arter att dö ut lokalt, regionalt och om det vill sig illa även i stor skala. Då finns det inte längre kvar några miljöer varifrån de kan spridas.

De båda föredragshållarna uppmanade alla intresserade att hävda ängarna; att slå under sensommaren, helst med lie eller slåtterbalk och– det kanske viktigaste – att räfsa ihop och ta bort höet.

– När det ligger kvar eller samlas i hål eller högar tillför det kväve som gynnar ett fåtal högresta arter – på alla andras bekostnad.

Anders Janols under inventering av ängssvampar i en fäbod i Gagnefs kommun.

Men föredragshållarna berättade också att Länsstyrelsen Dalarna inte bara inventerat värdefulla miljöer, utan också "stöttar växtlokaler som är på fallrepet".

– Det handlar inte om några stora pengar, men de används smart – för att sprida kunskap och för att stimulera till fortsatt ängsskötsel och intressera nya generationer för mångfaldsarbete. Förhoppningen är att med hjälp av enskilda, fäbodlag, hembygdsföreningar och SNF-avdelningar bevara det som fortfarande finns kvar.

Liknande föredrag – med fokus på den lokala situationen – kommer under de närmaste veckorna att hållas i Rättvik, Malung och Falun.

Annons
Annons
Annons