Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Två veckor här har gett mig mer än alla andra tillsammans”

Annons

I ett av behandlingshemmet Kraftaverks salar sitter sex män i cirkel runt ett tänt ljus. 33-årige Christer från Borlänge är en av dem. Han är här på återfallsbehandling:
- Jag höll mig nykter i ett år och två månader. Jag byggde upp bra saker som jag sen raserade blixtsnabbt i jul och nyårshelgerna. Jag började droga igen och isolerade mig från allt och alla. Det var skämmigt att komma hit igen, men nu känns det bättre.

Allihop vill berätta, de är öppna och lyhörda för varandra. 29-åriga David från Falun har varit här i två veckor:
- Det är en påtvingad behandling efter en överdos. Jag vill inte sluta med droger när jag kom hit, men nu börjar jag bli mer motiverad. Jag skulle nog inte ha kunnat komma till ett bättre behandlingshem.

Ett riktigt liv

Att ha varandra att samtala med känns viktigt. 28-årige Nemo från Falun har varit på fyra andra behandlingshem:
- Där hade man lektioner där man lärde sig mycket om droger.
Det var stora grupper och man fick inte prata om sig själv som vi gör här. Två veckor här har gett mig mer än alla de andra behandlingarna tillsammans.
- Nu börjar jag längta efter ett riktigt liv med barn, volvo, fast jobb,bostad, och ärliga riktiga vänner.

Tuff behandling

Killarna måste gå på minst tre möten i veckan hos Anonyma Alkoholister eller Anonyma Narkomaner. Behandlingen är tuff, de måste gå till botten med sig själva och sina mönster:
- Det är jobbigt, men positivt jobbigt, säger 32-årige Micke från Borlänge. Han beskriver en jobbig uppväxt, han är en av tre killar i rummet som har ADHD:
- Hade jag fått diagnosen redan som barn hade mitt liv förmodligen sett helt annorlunda ut. Jag fick ingen ro i skolan, kunde inte koncentrera mig. Hela livet har jag sökt efter spänning.
Nemo tror inte att endiagnos skulle ha hållit honom borta från missbruket:
- Jag är uppvuxen med missbrukare runt om mig. Jag har alltid vetat att jag skulle bli knarkare. Kanske hade det hjälpt om soc hade tittat på hela familjen, funderar han:
Killarna börjar prata om olika utredningshem och fosterfamiljer de bott i:
- Det var i ett utredningshem som jag lärde mig knarka, påpekar Micke.

Viktig feedback

23-årige Peter kommer från Västerdalarna och har varit här i snart fyra månader. Han genomgick en behandling för ett år sedan:
- Jag började knarka igen nästan direkt när jag kom ut. Jag hoppas det går bättre nu.
Detsamma hoppas Mats, en 59-årig alkoholist från Falun som kom hit efter ett självmordsförsök:
- Det här är min fjärde behandling. Jag har varit på två andra ställen, men här trivdes jag från första dagen. Den feedback man får av de andra i gruppen är viktig, men det är svårt att få höra positiva saker om sig själv.


CHARLOTTA RÅDMAN FRANS
0241-220 70
charlotta.frans@daladem.se

Annons
Annons