Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det håller på att ske en historieomskrivning"

/

Föreningen Sveriges fäbodbrukare känner sig nonchalerad. Andra parter har tagit sig tolkningsföreträde för oss fäbodbrukare, säger föreningens ordförande Pauline Palmcrantz som är fäbodbrukare på Sångbergets fäbod utanför Djura.

Annons

Andelen fäbodar i länet minskar. Orsakarna är flera, det kan exempelvis handla om hög ålder eller oro för rovdjursangrepp.

Föreningen Sveriges fäbodbrukare har under många år diskuterat i olika arbetsgrupper hur fäbodlivet bäst ska kunna bevaras. Men Pauline Palmcrantz tycker att besluten ofta tas över deras huvuden.

– Vi har med bland annat Jordbruksverket diskuterat fäbodlivets framtida utformning i detalj. Men de har visat oss väldigt lite hänsyn.

Jordbruksverket har lagt förslag till regeringen som rör det nya landsbygdsprogram som under hösten ska förnyas för perioden 2014-2020.

I ett av förslagen argumenterar verket för att betesmarksersättningen tas bort, förklarar Pauline Palmcrantz. Det jordbruksstöd som många fäbodbrukare omfattas av.

– Det finns en stor oro för vad det nya Jordbruksprogrammet innebär. Men vi har inte fått se det slutgiltiga förslaget, säger hon.

För henne handlar fäbodarna om vår svenska identitet och om ett hållbart brukande av jorden. Hon menar att myndigheterna förväntar sig att dagens fäbodbrukare tar på sig en roll, där de ordnar besöksaktiviteter. Men att det inte passar alla att ha öppen fäbod.

– Det håller på att ske en historieomskrivning från den traditionella mångfacetterade fäboden till bara en modell av fäbodbruk med besöksverksamhet.

Länsstyrelsen Dalarna utvärderar nu den ersättning som fäbodbruket får genom landsbygdsprogrammet.

– Fäbodarna är ett betydelsefullt varumärke för Dalarna, säger projektledare Ann-Catrin Hedén.

Hon menar att det är viktigt att sammanhangen finns kvar, att man förstår kopplingen mellan gården och fäboden.

– Det är oerhört viktigt med levande fäbodar, att det hela inte får något musealt över sig. Många fäbodbrukare är väldigt engagerade i turism, i att berätta om mjölkning och ostproduktion. Det finns ett stort värde i att föra berättelsen vidare, menar Ann-Catrin Hedén.

Hon säger att man i nuläget inte vet så mycket om betesmarksersättningen.

– Men enligt de signaler vi fått, kommer det att se ut på samma sätt som i dag.

Annons
Annons