Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Pehrsdotter: Att lära sig förstå algoritmerna är superviktigt – för alla

Annons

För dig som är Pluskund:

Fullmäktiges beslut får nazisten att vädra framgång

Nu träder dömde 56-åringen fram: "Vi blev oskyldigt dömda"

För dyrt för kommunen med vandringsleder – nu plockas de ner på fjället

Mejlet kommer rätt sent på fredagskvällen. ”Res tillbaka i tiden med Depeche Mode och fler i Din Tidskapsel” står det i ämnesraden och innehållet är en länk till ”en ny personlig spellista med ikoniska låtar som tar dig tillbaka i tiden. Upplev två timmar med dina bästa musikminnen från tonårstiden”.

Spotify vet vad de gör. Tidpunkten är väl vald, där på fredagskvällen har jag ätit upp tacosen och sitter och småpratar över ett glas vin (okej, risken att jag somnat framför nåt mediokert tv-program finns förstås) och där, just då, passar lite nostalgi den där Pehrsdotter alldeles utmärkt och naturligtvis sätter vi Depeche Mode i rubriken, det får igång henne.

Bara dagen innan det där mejlet ramlade in samtalade Anette Novak, medieutredaren med ett långt förflutet som publicist och nu chef för Rise interactive, och Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, med Karin Linder, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare, på ett frukostseminarium på Mediedagarna i Göteborg (som en del av Bokmässan) under titeln ”Biblioteken vs filterbubblorna” och det samtalet handlade mycket om algoritmer.

En algoritm är enligt ordboken en ”begränsad och väldefinierad uppsättning instruktioner för att lösa en uppgift, ofta i flera steg, och ofta i beräkningssyfte”. I dessa tider av sociala medier och digitaliserade sökfunktioner som en grundläggande del av många människors vardag betyder algoritmer väldigt mycket. Det är algoritmer som bestämmer vilka grejer som handlar högst upp när du googlar på nåt, det är algoritmer som styr vilka inlägg du först möter när du öppnar Facebook.

Att de dessutom lär sig saker om dig hela tiden gör det inte mindre spooky.

Och bara det kan ju kännas lite lagom läskigt, att ett gäng förprogrammerade instruktioner styr vad du får se först, eller, för den delen, inte se. Att de dessutom lär sig saker om dig hela tiden gör det inte mindre spooky.

Samtalet där i Göteborg handlade, förstås, en hel del om vad biblioteket har för roll i ett samhälle där algoritmerna styr. Hur bibliotekarierna ska möta människors till synes helt obegränsade tillgång till information som trots sin mängd kanske ändå är kraftigt beskuren och där det vi kan luras tro är populärt och någonting som alla tar del av i själva verket är nogsamt styrt och orkestrerat från någon med specifika intressen, en agenda om en så vill. Det kan handla om affärsintressen, det kan handla om politik.

Biblioteken är nu också utsatta (ja jag väljer det ordet) för det tryck som traditionella medier också utsätts för, ett ifrågasättande som i bibliotekens fall till exempel handlar om varför vissa böcker inte köps in och därmed kan hela biblioteksvärlden och de demokratiska värden den står för undermineras. På samma sätt ifrågasätts traditionella medier och anklagas för att ”mörka”.

Algoritmerna som sådana är givetvis inte onda. Tvärtom, ibland är de till stor hjälp.

Men källkritiken, i en väldigt bred bemärkelse, blir i dessa algoritmernas tider, alldeles väldigt viktig. Det är nog så svårt att läsa en text nånstans och försöka förstå vem som ligger bakom budskapet i den, det är långt svårare att försöka begripa vad en, för ens egen del helt osynlig, algoritm har styrt på för vis för att jag sett just den texten i mitt digitala flöde.

Där är biblioteken livsviktiga, som trovärdiga institutioner som kan hjälpa oss att förstå, konstaterade de i samtalet där i Göteborg. Och samtidigt måste de stå upp emot de antidemokratiska krafter som rör upp låtsasdebatter om Pippi i Söderhavet, till exempel.

Och där kan vi, traditionella medier, också bidra. Genom att inte låta oss dras med av ”det här pratar alla om så det måste vara viktigt”-tänket helt oreflekterat. Genom att verkligen göra researchen. Genom att själva vara källkritiska på ett djupare plan.

Spotifylistan, tidskapseln, är, upptäcker jag, en rätt simpel sammanställning av låtar som jag lyssnat på via musiktjänsten, från åren då jag var ung. Inte så svårt att förstå den algoritmen alltså. Just där hade jag önskat nåt lite mer avancerat faktiskt.

Så får du tillgång till vår Plusjournalistik - prova för endast en krona

Annons
Annons
Annons