Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Pehrsdotter: Knepigt när GW gör tv om fallet Linda Chen

Annons

I veckan hade en ny tv-serie premiär, ”GW:s mord” heter den. Det är allas vår Leif GW Persson, förstås, som i ett antal avsnitt ska gå igenom mord som han av någon anledning inte kunnat släppa.

Premiäravsnittet ägnades åt det misstänkta mordet på Falubon Linda Chen 2009. Linda Chen försvann en vecka innan hon skulle gifta sig med sin sambo, och först ett par månader senare dyker hennes kropp upp, det är sambon som hittar den, säger han, och berättar att han kidnappats och lämnats bredvid kroppen. Han häktas som misstänkt för mordet, men han frias i rätten eftersom man inte kunnat bevisa hur Linda Chen dött. Sambon döms däremot till ett kortare straff för brott mot griftefriden.

Läs mer: Leif GW Person lanserar ny teori om Linda Chen

Fallet var mycket uppmärksammat, sambon framträdde i medier och vädjade om hjälp med att hitta Linda och redan då, på hösten 2009 innan Lindas kropp hittats, var Leif GW Persson där och petade, genom att hävda att sambon var skyldig. Han sa senare själva att det var för att provocera fram en reaktion.

I det nya programmet skrockar han på sitt karaktäristiska vis och mumlar på sitt lika karaktäristiska vis att han ju lyckades, eftersom sambon strax därpå ”hittade” Linda. Och han hävdar, trots den friande domen, att sambon är skyldig till mord.

Det här är intressant på flera vis, och då tänker jag inte bara på det att TV4 har ägnat en timme åt att fälla en person som friats av rätten eller på det att GW går omkring och ”känner vibrationer” som något slags medium vid en sommarstuga.

Det är intressant att GW så frejdigt berättar att han använt media (eller media honom) till att provocera fram en reaktion från en misstänkt mördare. Ska verkligen medier ägna sig åt att hjälpa polisen, undrar pressombudsmannen Ola Sigvardsson i en krönika i tidningen Journalisten. Jo, ibland kan det finnas anledning, men en viktigare uppgift för medier är att granska polisen och det är alltså snarare det vi bör ägna oss åt. Att låna sig till att provocera brottslingar, är något vi bör vara väldigt försiktiga med.

I ärlighetens namn gör vi det säkert, omedvetet, mellan varven, när nånting medvetet läcks ur en förundersökning och vi berättar om det.

Men det är något annat än att aktivt välja att spela med.

Läs mer: Miljonpublik såg "GW:s mord" om Linda Chen

Ytterligare en aspekt i fallet Linda Chen och medierna är det faktum att Dala-Demokraten, och många andra medier, valde att låta sambon, med namn och bild, berätta om det ”mystiska försvinnandet” bara några dagar efter att Linda Chen försvunnit – när sambon ett par månader senare häktades var han ju känd och då sätts den vanliga försiktigheten kring hur mycket detaljer som publiceras om misstänkta personer ur spel: anonymisera nu eller inte? Inget lätt beslut att ta.

Jag var inte med och jag vet inte om det kunde ha gått att göra på något annat vis. Men en del av det ansvariga utgivarskapet handlar om att kunna förutse alla möjliga scenarier och försöka ta hänsyn till tänkbara publiceringsskador. Det är svårt och blir fel ibland. Men vi tar det på största allvar.

Jag vet inte hur TV 4 resonerat kring "GW:s mord", sambon är förvisso anonymiserad, men definitivt utpekad som mördare.

Det skulle vi akta oss för att göra.

Annons
Annons
Annons