Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med hink och voltmätare sköter han fyrarna i Barken

Annons

Fyrvaktarens nödvändiga redskap är spänningsmätare och skurhink. Det är vad han behöver för översyn av fyrarna Barken. Sedan flytetyget förstås. Det är en regelbunden skötsel han gör som nattliga skeppare borde ägna en tacksam tanke när det varnande ljuset blinkar från hällen i augustinatten.

- Det kanske är bäst du håller i jackan, säger fyrvaktare Bert Gustavsson när vi styr ut från båthamnen i Smedjebacken.
Jackan på durken tycks ligga tämligen säkert, men så icke. Det är ett bedrägligt lugn visar det sig.
- Sitter glasögonen ordentligt på, fyller fyrvaktaren i och det låter som han skojar.
Väl ute ur hamnområdet trycker han gasreglaget framåt. Aluminiumskrovet reser sig ur sjön och Tohatsun i aktern visar morrande sin kraft. Nu gäller inte längre fem knop som inom hamnområdet.

Dalarnas enda

Över den krabba sjön går den lilla tjänstebåten som ett skollat troll. Sjön är ”gropig” och båten slår i vågtopparna.
Lövhällarna som är målet och här står Dalarnas kanske enda fyr. Den har alla gånger funnits här i 50 år berättar Bert Gustavsson efter den öronbedövande och omskakande färden.
- Jag har skött den i 25 år och den fanns nog här i 25 år innan det, säger fyrvaktaren.
Han är en av få inlandsfyrvaktare. Kanske den enda.
- Först var den batteridriven och man fick åka ut och byta batterierna. I början av 80-talet kom solceller för laddning under dagtid.
Det måste ha underlättat skötsel mycket att få hjälp av solen att hålla liv i fyrarna. Det finns två fyrar i Norra Barken. En som varnar för hälarna i höjd med Larssveden och en som lotsar sjöfararen in mot Hjorttjärn.
Idag räcker det med att skura måsskit från solcellerna och kontrollera att spänningen behålls i batterierna.

”Mä-vär”

Båtklubben sköter arbetet. Ett lag på tre man ingår i ”Prickmanskapet”. Det är Lars-Åke Östlund och Mikael Larsson förutom Gustavsson. Som namnet antyder sköter de också prickarna i farleden.
- Det betyder att vi kontrollerar prickarna om de blivit påseglade.
Prickarna är förankrade med två kedjelänkar på 80 kilo men också de kan rubbas tydligen. Det blev en rutinkontoll på Lövhällarna den här gången. Spänningen räcker bra till och måsarnas toalett rengjord. Därefter lämnades måsar, tärnor och deras ägg och nykläckta dunungar ifred.
- Äggen bryr jag mej inte i, men skärgårdsborna samlade mås för sitt uppehälle vet jag, säger Gustavsson när vi styr ut från hällarna.
Vid inloppet till den vackra kanalen som leder in till Hjorttjärn var det sämre ställt med utrustningen. Batteriet håller på att ge upp, men så har det tjänstgjort sedan 1997 också. Godkänd pensionsålder.
- På hemvägen har vi ”mä-vär”, säger Gustavsson och avslöjar att han är en riktig bergslagsskeppare.

CHRISTER NYMAN
0240-712 22
christer.nyman@daladem.se

Annons
Annons