Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

50 år sedan diktaturen slog till i Grekland

/
  • Militärkuppen var ett faktum i Grekland för precis 50 år sedan.
  • Den konservativa politikern Konstantin Karamanlis återkom från sin exil under juntatiden för att bli landets nye preimärminister. Han var därefter president i flera omgångar, den senaste 1990-95. Karamanlis dog 1998 91 år gammal. Här anländer han till flygplatsen i Aten efter exilen.
  • Mikis Theodorakis, grekisk kompositör, dirigent och politiker. Under juntatiden (1967–1974) satt han i fängelse och blev torterad.
  • Georgios Papandreous Centeruninon spåddes vinna valet men i stället blev det en militärkupp.

En aprilfredag för 50 år sedan vaknade grekerna upp och såg stridsvagnar på gatorna. Militären hade tagit makten genom en kupp. Almanackan talade om att det var 21 april 1967.

Annons

Det var vår och grekerna väntade på att det skulle bli val den 28 maj, ett val där Georgios Papandreous Centeruninon spåddes vinna. Grekland surrade av rykten, men ingen ville tro på att det verkligen skulle bli en militärkupp. En vinst för Centerunionen skulle dock föra Grekland till vänster på ett sätt som kungahuset, militären och högern skulle få svårt att acceptera.

I Sverige spelas bordtennis-VM och denna dag, 21 april 1967, tar dubbelparet Hasse Alsér och Kjell Johansson guld. Det är Sveriges första pingis-VM-guld någonsin. Svensktoppen toppas av Jan Malmsjö med En sång en gång för länge sen.

Det blir inget val i Grekland. Landet blir istället en diktaturstat där människor fängslas och torteras och fängelseöarna fylls av folk. Juntan har långa listor med namn på personer som ska gripas, det har inte minst CIA sett till. Många flyr också, en del hamnar i Sverige. Grekland bojkottas som turistland. Diktaturen i Grekland skulle bestå till 1974.

Det är alltså bara 50 år sedan en stat i Europa förvandlades till diktatur och det är något att tänka på idag när nationalistiska populister ropar högt i flera länder. Diktaturen kan vara närmare än man kan tro.

Det var många som visste att en kupp var att vänta. Det låg i luften. Kungen, militären, USA och ekonomiska intressen kunde inte tillåta en regering som ville reformera landet. Det planerades en kupp, möjligen den 13 maj, då skulle kungens junta, bestående av generaler och andra, slå till och den plan man hade var troligen utarbetad av NATO. Nu blev det överstarna som hann först, stödda av CIA, men planen var densamma. USA drevs av kommunistskräck och rädsla för att Grekland skulle lämna NATO och då stödde man hellre en diktatur.

Grekland var, när militären tog makten, inte den enda diktaturstaten i Europa. Grekland var dock det senaste landet tillhörande västvärlden att bli diktatur.

De tyska och italienska diktaturerna hade tagit slut i och med andra världskriget, då istället andra länder hamnade i östblocket och blev diktaturer.

Spanien var sedan länge styrt av diktatorn Francisco Franco, som efter det spanska inbördeskriget 1936-1939 gripit makten. Francos regim varade till 1975 och under hans tid fängslades över två miljoner spanjorer. En halv miljon hade stupat under inbördeskriget och lika många svalt ihjäl under åren efter kriget.

Franco utsåg Juan Carlos I till kung och efterträdare. Han följde dock inte i Francos fotspår utan började tillsammans med premiärminister Adolfo Suarez att demokratisera landet och fria val hölls 1977.

Portugal var också en diktatur. Där hade militären tagit makten 1926 och diktatorerna Antonio de Oliveira Salazar, 1932-1968 och senare Marcelo Caetano styrde landet. Salazar var egentligen ekonom och politiker och hade tidigare varit finansminister. Under hans tid var Portugal politiskt stabilt och senare delen av hans regim var också en ekonomisk framgång, men till ett högt pris i form av isolering och skräckvälde genom den hemliga polisen.

Caetano hade inte Salazars styrka och störtades 1974 genom en militärkupp som senare samma år möttes av den så kallade nejlikerevolutionen och därefter inleddes demokratiska reformer och sedan dess har Portugal varit en demokrati.

När överstarna med Georgios Papadopoulos i spetsen tog makten i Grekland var det inte första gången grekerna hamnade under en diktatur. Landet har en lång historia av politisk instabilitet sedan självständigheten 1830. Landets första tid som fritt land kan också sägas ha varit en diktatur. Den kung, Otto av Bayern, som påtvingats grekerna av Ryssland, Frankrike och Storbritannien, var minderårig och hans tyska medföljare tog makten och för grekerna blev det inte bättre än de haft det under turkisk regim.

År av instabilitet följde och demokrati var inget som riktigt slog rot i demokratins hemland. 1923 genomfördes en revolution och monarkin avskaffades. Grekland var nu republik i elva år. Efter ett kuppförsök hölls 1935 en folkomröstning som återinförde monarkin och 1936 tog general Ioannis Metaxas makten, men med kungen kvar på tronen.

Sedan kom andra världskriget som i Grekland följdes av ett inbördeskrig som varade till 1949. Det var år av regeringar som kom och gick och först 1952 fick ett konservativt parti stabil majoritet. 1955 kom Konstantinos Karamanlis till makten och kom att sitta länge för att vara i Grekland. Vid valet 1961 vann hans parti igen, men nu hade man tvingats manipulera valresultatet. 1964 kom så Giorgios Papandreous Centerunion till makten med 53 procent av väljarna bakom sig, men Konstantin, som nu blivit kung sedan hans far avlidit, avskedade regeringen den15 juli 1965 och det blev nya politiska turer innan det beslutades om att val skulle hållas 28 maj 1967.

Det finns en del litteratur, förutom rent historiska skrifter, om den senaste grekiska diktaturen och Född grek, som är Melina Mercouris memoarer innehåller en del intressant läsning. Tyngre är: Mikis Theodorakis böcker: Dagbok från en motståndsrörelse, samt, Att erövra friheten, liksom: Svart april – en roman om Grekland, av Andreas Nenedakis. Andreas G. Papandreous Dödsdömd demokrati, är också belysande. Där berättar han hur hans motståndsorganisation kom att hamna i Sverige. Sverige var det första land där en statsminister tog parti mot juntan. Den statsministern hette Tage Erlander.

Annons
Annons
Annons