Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björn Sandmark: Opinionsbranschen hotar demokratin

/

Annons

Sedan i våras har jag ett flertal gånger skrivit på Twitter att: ”Det är för många opinionsundersökningar och melodifestivaler”. Det kan ju låta som om jag är uttråkad, men vad jag menar är att det handlar om företeelser som är destruktiva.

Utvecklingen på senare år med olika kvalifikationsrundor och extra-tävlingar framstår som en överdos av publikpopulism. På nittonhundratalet behövde man bara stå ut med en nationell melodifestival och en europeisk. Nu blockerar tävlandet och jakten på publik bästa sändningstid i TV i månader. Det går inflation i allt som kan locka över tittarna från en kanal till en annan.

Överdriften som normaltillstånd.

När det gäller musiktävlingar är det kanske inte något större samhällsproblem – det går ju alltid att stänga av TV:n eller inte ens sätta på den.

Betydligt värre är det med vad man skulle kunna kalla för den nya ”festivaljournalistiken” kring de politiska opinionsundersökningarna. Numera äger de rum varje månad och alla stora tidningar, TV-kanaler och radiokanaler med självaktning håller sig med en egen undersökning. När tusentalet personer har ringts upp presenteras resultatet som huvudnyhet, slås upp på nyhetsplats och ältas på ledarsidor på ett orimligt sätt.

Politikerna har inte möjlighet att varken tänka långsiktigt eller arbeta målmedvetet mot politiska mål, utan tvingas istället av strategisiska marknadsavdelningar, i värsta fall inhyrda PR-byråer, att hantera varenda liten svängning i de ständiga undersökningarna och agera kortfristigt, inte sällan mot bättre vetande. Demokratin kroknar så att säga in mot sig själv.

Och en gång i månaden sitter alltså de där 1000, till 1250 personerna och hasplar ur sig sina tillfälliga partisympatier ungefär som publiken röstar mellan 1 och 10 i melodifestivalens omröstningar. De samlade resultaten kommenteras kanske av någon högt uppsatt person inom opinionsföretagen, som vore hen en statsvetare eller politisk journalist och inte någon vanlig småföretagare i gallupbranschen. Nu senast Novus VD Torbjörn Sjöström, 2016 utnämnd till Europas bästa VD inom undersökningsbranschen för att Novus de senaste sex åren ökat sin omsättning med 50 procent. It´s all about the money.

Så upprepar sig detta händelseförlopp månad efter månad. Tendensen är att resultaten av undersökningarna får allt större betydelse, på ett sätt som gör att de nästan förväxlas med valresultat.

Trivialt? Ja. Och ett ganska allvarligt hot mot demokratin genom att det förespeglar en politiskt intresserad allmänhet att demokrati är något annat än det är. Någonting enkelt, en melodifestival kanske, i vilken inga förkunskaper krävs. Som jag ser det, klarar medierna inte att bryta denna destruktiva trend, i stället ger sig hela tiden fler aktörer och medier in i branschen.

För opinionsundersökningar vore en rimlig nivå en gång om året. Då hinner politiska debatter föras och frågor utredas på riktigt innan de blir föremål för allmänhetens omröstning. Politiken måste ta tillbaka initiativet och inte agera som nickedockor i en kommersiell fight om strid om tittare och mediaintresse.

LÄS FLER KRÖNIKOR AV BJÖRN SANDMARK:

Sökandet efter skyldiga en skenberättelse

Jag-fixeringen går kanske mot sitt slut

LÄS MER KULTUR

Annons
Annons
Annons