Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bibeln – en orgie i kvinnoförtryck

/
  • Gunilla Thorgren.
  • Konstnären Anders Widoffs skulptur Maria Magdalena i Uppsala domkyrka. Hon var vittne till återuppståndelsen. Jesus gav henne privat undervisning, och sände henne att instruera de andra lärjungarna, hon som kvinna fick auktoritet att undervisa de manliga apostlarna. Men kyrkomännen såg till att hennes roll reducerades med tiden.

DD:s recensent Yvonne Gröning utnämner "Guds olydiga revben" av Gunilla Thorgren till årets viktigaste bok. Det är en svidande uppgörelse med Bibeln. Med kristendomen kom kvinnoförtrycket till Norden.

Annons

Jag skulle behöva en hel kulturbilaga för min anmälan och för alla superlativer jag vill skriva om hennes resa i idéhistorien. Gunilla Thorgren har läst Bibeln med feministiska glasögon, hon gör briljanta analyser, hennes bok kommer med ljus och ger hopp om förändring, För Guds och kvinnors skull läs boken!

Gunilla Thorgren tog sig an Bibeln utan baktankar, hon läste den för första gången, hon tänkte från början att hon skulle kunna läsa ett stycke här och var under stilla höstkvällar, men så blev det inte, det blev en upprörande resa långt in i ett mörkt idéarv.

Hon berättade också för en troende väninna om sitt projekt, och väninnan hävdade bestämt att Gunilla Thorgren måste ha en vägledare om hon skulle läsa Bibeln, en som kunde förklara, tolka. Det trodde inte Gunilla Thorgren på, hon koncentrerade sig på att läsa Bibelns bilder av kvinnan.

"Ganska snart insåg jag nämligen att denna bok förmedlar mer skitsnack om kvinnor än jag kan svälja," skriver hon. Hon har med hjälp av feministiska forskare följt idéutvecklingen av kristendomens kvinnosyn – från antiken och kyrkofadern Augustinus till Martin Luther.

"Jag inser nu att vi har flera anmödrar än jag kunnat tro," påpekar hon.

Gunilla Thorgren slår fast att kyrkorna är impregnerade med bilder av det förlorade Paradiset och med den olydiga Eva som förleder Adam att äta av kunskapens äpple. Enligt Bibeln är dessutom Eva inte någon människa, hon är tillverkad av Adams en benbit. En av dem Gunilla Thorgren lyfter fram, förutom Eva, är Maria Magdalena. Hon var vittne till återuppståndelsen. Jesus gav henne privat undervisning, och sände henne att instruera de andra lärjungarna, hon som kvinna fick auktoritet att undervisa de manliga apostlarna. Från början var kyrkofäderna positiva till henne, men sedan hände något i fjärde århundradet, kyrkans män ställde flera frågor, var hon helt enkelt för svag, saknade Jesus förtroende för henne? Så de konstruerade om hennes historia. Och alla vi kvinnor blev snuvade på en förebild.

Hela vår jämställdhetsproblematik – och den är aktuell i hela världen – härrör ur värderingar som säger att kvinnan är mindre värd än mannen.

Gunilla Thorgren återger en av alla groteska berättelser ur Bibelns Gamla Testamente, som är den vidrigaste delen av Bibeln, historien om Våldtäkten i Giva i Benjamin. Gunilla Thorgren framhåller, att hon är medveten om att alla människor inte har läst allting i Bibeln, men det har väl däremot de som är prästutbildade, så de borde veta vad som står.

Efter att ha läst den förfärliga, grymma, våldsamma berättelsen, mår jag riktigt dåligt. Det hemska är att den skulle kunna vara ett av inslagen i dagens Rapportsändning. Historien handlar om en man vars hus omringades av skurkar som krävde: Skicka ut mannen du har i ditt hus, vi ska ligga med honom. Men värden gick ut och talade med dem att något så ont kunde han inte medverka till. Men här finns min dotter som är orörd och min väns bihustru låt mig skicka ut dem, så kan ni utsätta dem för vad ni vill.

Gästen skickade ut sin bihustru och männen våldförde sig på henne hela natten. Först vid gryningen lät de henne gå.Kvinnan föll ihop och blev liggande vid mannens dörr, när hennes man sedan steg ut på morgonen fick han se henne ligga där, hon var helt medvetslös, då kastade han upp henne på en åsna.

Berättelsen fortsätter och den blir ännu grymmare, jag vill inte ens återge det. Hur ska man kunna ha respekt för en bok som har en sådan text? För mig kommer Bibeln och Gamla Testamentet aldrig mer att bli vad de varit.

Vi vet också, skriver Gunilla Thorgren, att många män, vad de än säger, känner sig hotade när jämställdheten närmar sig deras eget revir. I dag kallar vi det härskartekniker. Varje medveten kvinna kan rabbla dem – osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam. Kvinnors liv är fyllda av detta motstånd.

Nyligen publicerade Världsbanken en global, omfattande forskningsrapport. Den visar att våldet mot kvinnor är den centrala orsaken till fattigdomen i världen – i dag. Hur långt har vi kommit från Våldtäkten i Giva? Ingenstans!

Detta är en omtumlande bok och Gunilla Thorgren har ett språk som glöder av vrede, det är rött, flyter som lava, enkelt att förstå. Bokens olika kapitel handlar bland annat om Jesusrörelsen nedkämpad, Moderskapet – makten: Exemplet Birgitta, Kvinnors hopp, reformationen: Exemplet Martin Luther – och det vill jag säga är ett högst upprörande kapitel.

Med noggrannhet och feministisk syn går Gunilla Thorgren igenom historien, hon överraskas av att det finns ett feministiskt arv att hämta, det fanns kvinnor som försökte rucka på det värdesystem som kyrkan skapat. Modiga starka kvinnor som stred för kvinnors människovärde och delaktighet.

Gunilla Thorgren själv, är en av våra främsta förebilder i dag, hon var under många år redaktör för den socialpolitiska tidskriften Pockettidningen R, aktiv i Grupp 8, som hon också har skrivit en bok om. Hennes senaste bok handlade om en annan av våra förebilder Elise Ottesen Jensen (2011).

När Gunilla Thorgren nu gått igenom Bibeln har hon haft sina skarpaste och klaraste feministglasögon på sig. Hon har lärt sig, säger hon, att kristendomen är en stenhård lydnadslära.

Med kristendomen kom kvinnoförtrycket till Norden. Innan dess hade kvinnorna en hög status. Jag tänker på vad som publicerats just i dag 8/9-17.

En grav på Birka som grävdes upp på 1800-talet innehöll kvarlevorna av en krigare, det fanns hästar och vapen som visade att den döde varit officer och arbetat med strategi. Naturligtvis antogs att krigaren var en man. Men idag har det påvisats genom DNA att den döda i graven är en kvinna. På Vikingatiden var kvinnorna betydelsefulla, sedan blev vi kristnade och till råga på allt så kom Martin Luther med sina fördomar och lade ännu mera förtryck på kvinnorna.

Sammantaget har jag lärt mig att i kristendomens grundbudskap krävs att kvinnan ska underordna sig, skriver Gunilla Thorgren, för kvinnan är: opålitlig, korkad, svag både själsligt och kroppsligt, falsk, saknar intellektuell förmåga.

Och det är detta arv vi kämpar mot än idag. Men historien är inte slut den har just börjat, menar hon, det finns ett mäktigt kvinnoarv att förvalta. Och det vill jag ju innerligt hoppas och tro. Guds olydiga Revben lyfter mig, gör mig glad, den ger mig hopp om bättre, ljusare tider. Nu frilägger feministiska forskare värdefulla berättelser om den kvinnokraft som verkat genom hela historien. Då kanske vi kan tro på en bättre värld till sist!

Annons
Annons
Annons