Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon står på de utsattas sida

/

I romanen "Pengar från Hitler" återvänder en judisk flicka från andra världskrigets koncentrationsläger till sin tjeckiska hemby – bara för att finna att ingen återkomst är möjlig. Författaren Radka Denemarkova lyfter fram en ett ämne som har varit tabu under många år.

Annons

När andra världskriget tog slut inträffade och uppenbarades åtskilliga brott fullt jämförbara med dem som nazister gjort sig skyldiga till före och under krigsåren. Genom ett Europa slaget i spillror drog stora folkmassor fram för att hitta tillbaka till sin forna hembygd, åtskillliga skulle upptäcka att det gjorts omöjligt.

Egendomar hade konfiskerats och i vissa delar har en omfattande etnisk rensning blivit följden av tidigare dolda motsättningar mellan folkgrupper. Efter krigsslutet fördrevs tre miljoner tyskspråkiga från Tjeckoslovakien, bland dem fanns åtskilliga familjer med judiskt påbrå, som överlevt förföljelserna. Att tala om dessa händelser och orättfärdighet har varit tabu under många år, konstaterar Radka Denemarkova i en intervju.

Det som Radka Denemarkova tar fasta på i sin prisbelönta roman ”Pengar från Hitler” är vad som hände i det forna Böhmen, vid krigsutbrottet en zon där många tvåspråkiga invånare fanns. I centrum för historien finner vi Gita Lauschmanová, som brutalt körs bort från sitt forna hem av inhemska tjecker, då hon mirakulöst återvänder från förintelselägret. Motiveringen är att hennes far varit tyskspråkig och familjen misstänkliggörs för att i hemlighet ha tagit Hitlers parti, trots sin judiska börd. Gita har aldrig reflekterad över sig själv som jude, innan familjen förvisades till koncentrationslägren. För henne har tillvaron kretsat kring familjen och fadern, en aktad man som varit den främste företagaren och arbetsgivaren i den lilla byn.

När hon återvänder, utmärglad och uthungrad, räddas Gita av en ung kvinna som numera bebor familjens tidigare gods. Av barmhärtighet delar hon med sig av sitt bröd och visar bort Gita genom trädgården från sitt forna hem, därmed räddar hon Gitas liv. Även hennes bror Aden överlever koncentrationslägren, men blir brutalt mördad – han spärras in i ett uthus där han efter några dagar avlider på grund av hunger och törst. I en lika makaber som intensiv scen finner en pojke sextio år senare ett kranium i jorden, som han hanterar som en skådespelare i en hamletmonolog.

2005 återvänder Gita tillbaka till sin forna hemby, där hennes far varit en så betydelsfull person. Hon öppnar en process för att påvisa att konfiskationen av familjens ägor varit lagstridig, själv är hon ointresserad av att kräva sin egendom tillbaka, hennes ärende är att resa en minnesvård över sin far och att därigenom kräva sitt människovärde och familjens ära tillbaka.

Det är inte någon alltigenom glasklar roman som Radka Denemarkova skrivit. Gita har mot alla odds lyckats utbilda sig till läkare och har fått en aktad roll som patolog och en obestridlig position i samhället, men hon är långtifrån en alltigenom sympatisk person. Hennes barn och barnbarn är mer intresserade av gods och guld än modern. Ytterst handlar denna roman om den eviga frågan: vad är en människa värd, vilka händelser i livet formar oss.

Romanen är uppbyggd som en polyfon berättelse, både Gita Lauschmanová och hennes familjs vedersakare kommer till tals. Befolkningen i den gamla byn är en samling tröga individer som ogärna konfronteras med det förgångna, även om de själva har bevittnat det som inträffade då den ”tyska” befolkningen fördrevs.

”Pengar från Hitler-”, belönades med Magnesia Litera-priset 2007 för årets bästa skönlitterära bok i Tjeckien. Den är en rakt igenom stark litterär upplevelse, inte minst genom den känsliga och taktila prosan, som vibrerar av liv. Därtill en vackert formgiven och illustrerad roman, som Aspekt förlag har all heder av i en tid då översatt prosa blir alltmer sällsynt.

LÄS MER KULTUR

Annons
Annons
Annons