Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Litteraturen ska få ett lyft i Dalarna

/
  • Större samverkan mellan olika aktörer som bibliotek, ett Litteraturens Hus, landstinget kan förbättra villkoren för författare och lyfta litteraturen som konstform.

Ja till ett Litteraturens Hus, mer samarbete mellan olika aktörer, fler litterära träffpunkter och fokus på litteraturen som konstform. Det är några konkreta förslag som ska lyfta litteraturen som konstform i Dalarna framöver.
En utredning av dalalitteraturen presenterades under fredagen vid en konferens i Borlänge med författare, förläggare, politiker, kulturtjänstemän och ideella kulturarrangörer.

Annons

Kartläggningen har gjorts av Ylva Sellin Isaksson på uppdrag av Landstingets Kultur- och bildningsförvaltning. Den ger en bra bild av litteraturens situation inte bara i Dalarna utan även i övriga landet.

Ylva Sellin Isaksson har intervjuat en lång rad aktörer som rör sig inom litteraturens område. Först och främst har författarna och översättarna själva fått komma till tals. Det handlar om både yrkesverksamma och amatörer som är organiserade via Sveriges författarförbund och Dalarnas författarförbund.

Skrivandet är en folkrörelse i det tysta, många har svårt att nå ut. Litteraturen som konstform har hamnat på undantag. Det finns inte pengar till litteraturfrämjande satsningar. Bokförlagen satsar på säkra kort. Allt strålkastarljus faller på en liten minoritet framgångsrika författarskap. Den stora tysta majoriteten arbetar på. Författarna saknar mötesplatser, alla är i grunden positiva till ett Litteraturens Hus men att dess verksamhet ska vara spridd över hela Dalarna och inte fysiskt knuten till ett speciellt hus. Författarna tycker att biblioteken borde kunna göra ännu mer. Flera efterlyser lokala bokmässor runt om i länet.

Författarna och översättarna ser sig själva som en stor outnyttjad resurs. Många gånger går bibliotek och Skapande skola-projekt över ån efter vatten när man letar efter ledare till skrivarkurser.

Andra målgrupper i kartläggningen har varit bokförlag, bokhandlare, litterära sällskap och olika litteraturarrangörer. Även folkhögskolor och studieförbunden har fått svara på enkäter. Utredaren Ylva Sellin Isaksson har även intervjuat bibliotekscheferna och cheferna inom Länsbibliotek Dalarna, Högskolans bibliotek, Falu lasaretts bibliotek och Dalateatern samt ordförande för Litteraturens Hus i Dalarna.

Slutsatserna är att samtiga inblandade parter är för ett ökat samarbete och byggande av olika nätverk. Det finns behov av både förändring och nytänkande. Den nybildade ideella föreningen Litteraturens Hus i Dalarna kan både bli en paraplyorganisation och en tydlig samarbetspartner med landstingets kulturverksamhet.

– Det är en väldigt viktig kartläggning som landstinget initierat. Den ställer också många frågor. Det är viktigt att litteraturens roll får ökad betydelse, att den får ta rum vid sidan av allt snack om ekonomi. Vi måste skapa en kultur att resonera om litteratur tillsammans med författare och andra ordkonstnärer. Jag kan konstatera att vi ligger före många andra län. Det är jätteviktigt att landstinget och länsbiblioteket är med på banan. Samspelet är a och o, kommenterar författaren Torbjörn Lundgren som också är regionombud i Dalarna för Sveriges författarförbund.

En av utmaningarna är att nå den unga generationen författare och ordkonstnärer.

– Det är viktigt att de blir engagerade, tycker Torbjörn Lundgren.

Ett ökat samarbete mellan olika arrangörer skulle göra det enklare att exempelvis genomföra olika författarturnéer i länet. Dessutom skulle lokala författarskap kunna bli mer synliga i olika offentliga sammanhang.

Den totala försäljningen av böcker ökade med 1,6 procent under 2016. Det visar rapporten ”Boken 2017 – marknaden, trender och analyser”.

Ökningen beror på framgångar för olika digitala abonnemangstjänster. Om dessa räknas bort minskade dock den totala försäljningen via övriga kanaler (fysisk bokhandel, dagligvaruhandel och internetbokhandel/bokklubbar) med två procent.

Sammanlagt ökade försäljningen av allmänlitteratur hos återförsäljare av böcker, inklusive digitala abonnemangstjänster, med 1,6 procent räknat i ekonomiska termer.

Barn- och ungdomslitteraturen visade en fortsatt ökning under 2016. Totalt ökade denna genre med 2,9 procent. Böcker för läsåldern 9-12 år ökade med hela 20,5 procent. Skönlitteratur och populär facklitteratur ökade också, motsvarande 1,4 procent respektive 1,9 procent. Deckare och spänningsromaner minskade – däremot – med 6,9 procent trots många placeringar på listan över de bäst säljande skönlitterära verken under 2016.

LÄS MER KULTUR

Annons
Annons
Annons