Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konst och kultur lyfte Bilbao från misär till välstånd

/
  • På Museo de Bellas Artes visas miljardärskan Alicia Koplowitz konstsamling.
  • Marta Olano har arbetat på Centro de Fotografia Contemporánea (Centrum för samtida fotografi) sedan de öppnade för fem år sedan.
  • Guggenheim-muséet i Bilbao är ett av fyra Guggenheim-muséer. De andra tre ligger i New York, Venedig och Abu Dhabi. 
  • Madridfotografen Miguel Orida ställer ut på Centro de Fotografia Contemporánea (CFC). Svartvita och för vissa, utmanande bilder.
  • Guggenheimmuséet i Bilbao firar 20 år i höst. 
  • En klass med intresserade unga fotoelever på Centro de Fotografia Contemporánea (CFC).

I slutet av 1980-talet stod Bilbao på randen till katastrof. Staden var så förorenad att folk inte kunde andas i centrum. För 20 år sedan öppnade Guggenheim-museet. Då vände det för hela staden. I förra veckan fick Bilbao utmärkelsen årets stad i Europa. Motiveringarna var bland annat att här ses inte konst som en kostnad utan tvärtom! 

Annons

I slutet av 1980-talet bestämde sig Bilbaos City Council och Basque Government för att flytta ut industrierna från centrum till periferin. Samtidigt skulle husen i centrum restaureras och gatorna snyggas upp.

Efter flera års hårt arbete och en kamp om att få Guggenheim till Bilbao, öppnade Museo Guggenheim 1997.

– Då kunde folk andas ren luft. Fabrikerna var flyttade, floden var rensad och allt vände, säger Alejandro som bor och har bott i Casco Viejo (“Gamla stan”) sedan barnsben.

I Bilbaos “Gamla stan” har inte lika mycket förändrats. Det är på andra sidan floden Nervión i de centrala delarna som förvandlingen blev total.

Jag besöker Centro de Fotografia Contemporánea (Centrum för samtida fotografi). Marta Olano har arbetat här sedan de öppnade för fem år sedan. De har konst- och fotoutställningar samt utbildningar inom fotokonsten.

En klass med intresserade unga fotoelever tillåter att vi fotograferar dem. De undrar vilken webbsida fotot kommer att publiceras på.

– Om man inte räknar med Casco Viejo (The Old Town) så finns det idag 45 olika gallerier, utställningsplatser och bibliotek med konst & fotoinriktning, berättar Marta Olano.

Bilbaos centrum kallas nu för Bilbao Art District.

– Bilbao Art District är beroende av stödet från the City Council, fortsätter Olano.

Men allt var inte lätt i början. Många protesterade för att baskiska skattepengar skulle gå till ett konstmuseum, när närmare 25 procent var arbetslösa.

Men med runt en miljon besökare varje år har kritiken tystnat. Idag är Bilbao en stad som lockar turister. Tanken var från början att locka intellektuella – och det har lyckats.

Hur kunde en hel stad plötsligt vända från misär till välstånd och vems var idén att satsa på konst?

– Vems själva idén var vet vi inte riktigt. Men The City Council ska ha en stor del av äran. De har varit tydliga och arbetat hårt. Idag är det många andra städer som försökt och försöker efterlikna Bilbao, konstaterar Marta Olano.

– Människor i Bilbao var kreativa och tog bra initiativ, tillägger hon.

Marta Olanaos samtida fotokonstlokal lever i högsta välmåga. I Bilbao med omnejd bor 1,4 miljoner människor. Lägg därtill en miljon turister per år, så inser man att intresset för vad hon och hennes kollegor gör, uppskattas.

En snabbkoll då undertecknad besöker staden under vecka 44 visar att det händer saker överallt i staden. 20-årsjubileet på Guggenheim fortsätter med Halloween-spex, då den kända spindeln utanför muséet får ben under en ljusshow av sällan skådat slag.

På Museo de Bellas Artes visas miljardärskan Alicia Koplowitz konstsamling. Samma vecka får stadens fotbollslag Athletic Bilbao besök av svenska uppstickaren Östersund. Svenska pratas plötsligt frekvent på gatorna. Men dessa svenskar verkar mest intresserade av att besöka fotbollsstadion San Mamés.

Även om förvandlingen är total sedan ETA:s dagar (terrororganisationen Euskadi ta Askatasuna som betyder Baskerlandet och friheten), då våld och arbetslöshet präglade regionen, så lutar man sig inte tillbaka och är nöjda.

Nästa steg i förvandlingen är att rusta upp halvön mittemot stadsdelen Zorrotza, där flera industrier och gamla ruckel nu huserar. Här ska allt rivas för att ersättas med moderna kontors- och affärskomplex.

Under besöket på Guggenheim fastnar jag för Robert Motherwells tavla “Iberia”. Helt i svart förutom nedre vänstra hörnet som innehåller vitt. Lämnar betraktaren helt åt sig själv.

LÄS MER KULTUR

Annons
Annons
Annons