Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alfvéngården: Kammarmusik på hög nivå

Konsertserien på Alfvéngården bjuder på kammarmusik på hög nivå. I lördags var det en stråk-duo med Staffan Eriksson, violin och Anders Norén, viola - båda till vardags musiker i Dalasinfoniettan, som konserterade.

Annons

Musik för två instrument är själva essensen av kammarmusik. Med instrument ur samma familj blir resultatet ännu mer fulländat, är sedan kompositören W A Mozart blir upplevelsen desto större. Anders och Staffan är mycket samspelta och de läser av varandras intentioner direkt. Speciellt när musiken ökar i intensitet matchar de varandra klangligt.

Franz Schubert skrev en hel del sånger, några blev med tiden mer kända än andra. Musikerna hade letat fram arrangemang skrivna för violin och viola av en C G Wolff och valt ut ett tiotal olika sånger. De första hade en mer lågmäld karaktär och det verkade också som att Staffan och Anders kände sig för och inte riktigt vågade spela fullt ut. Bland de fem första spelade de ett arrangemang av Heidnröslein. Texten är här liksom i så många andra Schubertsånger, av . Schubert var en melodiker av rang och oftast i Wolffs arrangemang ligger melodin i violinstämman och ackompanjemanget i violastämman. Fraserna är böljande och legatospelet är tätt och homogent. De följande fem sångerna hade bitvis en mer dansant karaktär med folkmusikaliska influenser. Stundtals överlåts melodin till violan och violinen ackompanjerar med ackordsspel. Den avslutande sången Wiegenlied (Vaggsång) var det säkert många i publiken som kände igen.

Samtida med W A Mozart var Michael Haydn, Joseph Haydns yngre bror. Båda fick uppdrag av ärkebiskopen i Salzburg att skriva musik till olika ändamål. Michael Haydn skulle skriva 6 sonater för violin och viola och han hann färdigställa 4, sedan blev han sjuk. Hans uppdragsgivare gav sig inte utan krävde att uppdraget skulle fullföljas. Mozart, som var en vän till familjen Haydn tog över uppdraget och skrev de två återstående sonaterna. Staffan och Anders spelade först en sats ur Michael Haydns sonat i F-dur och sedan som jämförelse sonaten i Bb-dur av Mozart. Haydns komposition verkar vara skriven efter en viss mall utan några större överraskningar; violinen spelar melodin och violan agerar bas- och ackordinstrument, snyggt och prydligt. Mozart däremot gör duetten till en helhet, nästan som en liten symfoni med inledning och tre satser. Musiken har ett tydligt flöde och han hittar hela tiden nya infallsvinklar i kompositionen. Violan tar över melodin och istället för att spela ackompanjemang fyller violinen i med en överstämma. Musikerna spelar med inlevelse och de verkar ha roligt med musiken. Dynamiken växlar plötsligt från en fras i piano till nästa i forte, violinstämman klättrar uppåt i det högre registret, violan spelar kraftfulla ackord, tempoväxlingarna i övergångarna mellan de olika partierna, sitter bombsäkert. Andra satsen är sångbar och gungande. Musikerna växlar mellan ett elegant spelsätt i början till ett mer kraftfullt i mittendelen. Sista satsens tema med variationer har en genomgående luftig och lätt karaktär och den avslutande variationen är i en dansant tretakt.

Ännu en sång Litanei auf das Fest Allerseelen av Schubert fick bli extranumret, där violans vackra solo lämnas över till violinen i övergången till andra versen.

Intendent Zanna Brodin tackade musikerna och bjöd in publiken till nästa konsert som är den 13 augusti med sopranen Tuuli Lindeberg och pianisten Melker Stendahl.

Annons
Annons
Annons