Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En casanova som tar till våld

Det var premiär för "Don Giovanni" på onsdagen vid Operafest i Dala-Floda. Föreställningen är en mustig brygd med Mozarts musik som ett ljuvt skimrande skum.

Annons

Operafesten i Dala Floda är inte ensam om att flytta ut operan från de stora scenerna, ut på landsorten. Men den är ett lysande tillfälle att ta del av opera i ett publiknära format. En timmerlada, en scen med några blå och röda spotlights och kulörta lampor, en röd sammetssoffa, ett ensamt piano och en ramp som tar sångarna ut i publiken är det hela. Sångarinsatserna är genomgående mycket fina, liksom pianoackompanjemanget av Jacob Piamorex Moscowicz.Flera av sångarna under operaveckan har sitt ursprung i Dalarna.

  I Dala Floda har operan Carmen stöpts om till Uggle-Carin och fått en lokal handling. Den spelas fem gånger under veckan. Don Giovanni där de lokala markörerna är små accenter framförs även på torsdagen. Det är också en ganska fysisk föreställning med mycket rörelse på scenen. I första akten är sångarna klädda i 1700-talsdräkter.

Mozarts Don Giovanni, mera känd som Don Juan, är den klassiske casanovan. I Anna Eklund Tarantinos regi är han livsfarlig, ömsom förförisk och brutal. Han är en som snabbt tar till hot och våld när han möter motstånd och inte väjer för mord.

Don Giovannis uppvaktning av Donna Anna, Matilda Sterby, övergår i våld.

Caspar Engdahl, baryton, som sjunger rollen är föreställningens nav uppbackad av sin betjänt och hantlangare Leporello, Erik Johansson. De som drabbas av deras framfart blir allt fler. Det börjar med en dramatisk scen där Don Giovanni maskerad uppvaktar Donna Anna, Matilda Sterby. Hon kan inte motstå honom, och han våldför sig på henne. När hennes pappa Kommendören dyker upp för att försvara dotterns heder så blir det tumult. Med hjälp av Leporello dödas pappan.

Donna Anna sjunger sin förtvivlade aria för Don Ottavio vid fyndet av faderns lik.

Donna Annas förkrosselse tar form i en aria, sjungen med Matilda Sterbys starka koloratursopran. Hon har en beskyddare i Don Ottavio, John Haque, som svär att hämnas i ett välljudande soloparti. Don Giovanni jagas föreställningen igenom av en av sina bedragna kvinnor, Donna Elvira, Stina Lindberg, som vill hämnas men samtidigt ha honom tillbaka. Det blir en humoristisk scen när Leporello framför för henne hur många kvinnor Giovanni förfört, "det är så han gör". Hon sjunker chockad ihop på golvet.

Bondeparet Zerlina (Jessica Elevant) och Masetto (Joel Dosi Holmqvist).

Don Giovanni och betjänten stöter på det unga bondeparet Zerlina, Jessica Elevant, och Masetto, Joel Dosi Holmqvist, som firar bröllop. Zerlina är en färgstark gestalt, smyckad med ringblomskrans. Hon har en stor roll både musikaliskt och sceniskt som bortkollrad bondflicka. Don Giovanni tar fram sina gangsterfasoner under "ädlingens" elegans,  för med sig Zerlina medan Leporello håller Masetto i schack. Efter en uppsluppen fest hörs den våldtagnas skrik. Det drar till sig Donna Anna, Donna Elvira och Don Ottavio. Alla vill hämnas. När Giovanni och Leporello flyr fältet dödar Leporello Don Ottavio för att skydda sin herre.

I andra akten har de två bytt till moderna kostymer, som för att säga att historien är tidlös. I svarta solglasögon liknar de något ur Snabba cash. Medan sångerskorna är iförda bygdedräkter. Leporello vill nu lämna sin tjänst men hotas och mutas att stanna. Med ett plastkort lindar Giovanni honom åter kring fingret. Innan han skrattar, slår sig ner på rampen och framför en känslofylld serenad till kvinnorna riktad mot publiken. Därefter blir han uppsökt av Masetto med en träpåk, men lurar denne och misshandlar honom. Det unga bondeparet återförenas och helar sin sargade kärlek.

Även slutet blir dramatiskt och något teatraliskt. Don Giovanni är utfestad och släpas av betjänten till en rastplats med en staty av den mördade Kommendören. Där uppenbarar sig Kommendörens vålnad, en enorm svartklädd gestalt, som sjungs av Joel Kyhle. Det för mina tankar till Mozarts komposition Requiem (dödsmässa) i en scen ur filmen Amadeus i regi av Milos Forman.Med dånande stämma kräver vålnaden Giovannis ånger. Men han är oförbätterlig.

Föreställningen avslutas med en bitterljuv folkmusiktrall kring den fallne där publiken stämmer in. Regnet som öst ned under hela föreställningen bara fortsätter. Men det är med en varm känsla och uppfylld av en riktig musikupplevelse jag lämnar spelplatsen vid Strandbackens folkpark.

Annons
Annons
Annons