Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Rektor talar med kluven tunga om Högskolan

+
Läs senare
/
  •    Skall Högskolan Dalarna koncentreras till Falun? Nej, säger Ronny Svensson glesbygdsforskare och samhällsdebattör.

Argumenten för att flytta Högskolan Dalarnas verksamhet från Borlänge till Falun är ytterst luddiga och sakligt undermåliga. Dessutom talar rektorn Marita Hilliges med kluven tunga, skriver Ronny Svensson i sin debattartikel.

Här finns fler texter angående eventuell flytt av Högskolan Dalarna från Borlänge till Falun

Man startar knappast en utredning om en framtida lokalisering och organisation av en i detta fall högskola utan att ha en tydlig baktanke.

Detta har rektor Marita Hilliges på Högskolan Dalarna själv bekräftat i tisdagens tidningar och webbTV. Trots att hon påstår att man skall göra en allsidig analys av för- och nackdelar med att ha kvar högskolan på två orter eller enbart satsa på en ort talar hon hela tiden för Falun som överlägset alternativ.

Varför då lägga ut dimridåer om en ”öppen” utredning när slutresultatet ändå är givet? På denna punkt agerar Hilliges som en mängd olika myndigheter och privata storföretag gjort under årens lopp när de i lönndom gett försäkringar till hotade orter och samtidigt planerat för en motsatt lösning.

När de nya regionala högskolorna kom till var målet att aktivt bidra till att dels stärka utbildningsmöjligheterna i hela landet, dels underlätta för företagen utanför storstäderna att få tillgång till kvalificerad arbetskraft och möjlighet att tillsammans med forskare utveckla sin produktion.

Rektorns förslag till Högskolan Dalarnas styrelse torpederar en viktig grundprincip för akademiernas roll i den regionala utvecklingen.

Rektor Hilliges är inte ensam om att koncentrera sin ledda verksamhet till en högskoleort. Med samma ytliga argument som här har bland annat Mittuniversitetet lagt ned verksamheten i Härnösand och Högskolan i Gävle en lovande verksamhet i Sandviken.

Strukturomvandlingen inom verkstads- och stålindustrin under 1970-talet var en tydlig bakgrund till att både Sandviken och Borlänge fick sina högskolor i närheten av viktiga internationellt verksamma företag. Högskolorna sågs som viktiga instrument för att bidra till näringslivets förnyelse och konkurrenskraft.

Året innan Högskolan i Gävle drog bort fötterna för sandvikenverksamheten hade Bergskolan i Filipstad tillsammans med de nya högskoleenheterna i Sandviken och Borlänge lagt upp ett långgående forsknings- och utvecklingsprogram kring tunga materiel som högkvalitativa stål- och verkstadsprodukter.

Nästan allt detta raserades av en erbarmligt dålig utredning om att koncentrera all verksamhet till Gävle (1994). Idag har dock detta program räddats och vidareutvecklats vid Högskolan Dalarna i Borlänge av stor betydelse för stål- och verkstadsindustrin i främst Avesta, Ludvika och Borlänge.

Rektor Hilliges argument för en flytt är ytterst luddiga och sakligt undermåliga. Hon talar bland annat om att högskolan idag är ”för liten” för att långsiktigt hålla kvalificerad utbildning på två orter. Hon säger också på en presskonferens under tisdagen att man får högre kvalitet på utbildning och forskning om man ”finns på en enda ort”.

Rektor Hilliges använder sig av argumentet att 70 procent av högskolans verksamhet redan finns i Falun i likhet med merparten av studentbostäderna utan att fundera över vad det betyder att under en lång period framåt skapa oreda och osäkerhet i högskolans organisation och få en stark kritisk opinion från länets kommuner.

För att inte tala om alla de företag och organisationer som utbildningen och forskningen i Borlänge samverkar med. De kostnader av olika slag som en koncentration av högskolan till Falun skulle föra med sig skulle i slutändan mycket troligt kunna bli en avsevärd samhällsekonomisk förlust.

Borlänge har inte bara en stark expansiv näringsutveckling inom traditionell och kvalificerad tillverkning utan också växande näringar inom de privata tjänstenäringarna och Trafikverket, något som Högskolan hitintills missat att ta tillvara.

Dessutom är Borlänge länets kommunikationscentrum som underlättar pendling från hela länet till och från inte minst högskolan på orten. Järnvägen och flyget stärker denna position ytterligare.

Risken med att sätta igång en sakligt omotiverad omlokalisering av Högskolan Dalarna är att högskolan tappar fart, ekonomiska resurser och strategisk tid som istället till fullo borde användas till att på alla fronter stärka högskolans faktiska verksamheter på de två centralorterna.

Jag kan inte undvika misstanken att Högskolans ledning tar ett initiativ av detta slag för att man saknar förmåga att utveckla den primära verksamheten. Då riktar man fokus inåt och riskerar en strid som kan skaka hela grunden för Högskolan Dalarna samtidigt som de stora universiteten kämpar för att göra om de nya högskolorna till ”utbildningscentraler” under de gamla universitetens styre.

Jag är också förvånad över att Faluns rödgröna styre inte heller denna gång direkt ställer sig på Borlänges argumentsida utan fortsätter i den stil som man skapat genom att inte solidarisera sig med Mora när Mora i våras förlorade sitt viktiga skattekontor. Men ännu är frågan om Högskolan inte avgjord. Dalfolket kan bidra till en solidarisk och framtidsinriktad lösning!

Ronny Svensson

Här finns fler texter angående eventuell flytt av Högskolan Dalarna från Borlänge till Falun

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons